
Inte kan vl ett gammalt bord betyda ngot fr barnbokens stllning i Sverige? Naturligtvis inte, inte ens om det omkring 1910 stod i Stockholms frsta barnbibliotek. Bordet str numera p biblioteket i Skrholmen och br 90 rs inristade hjrtan. Men mnniskorna runt bordet kan betyda mycket! Bordet blev en frevndning att samla 18 av Sveriges barn- och ungdomsboksfrfattare och - illustratrer till Svenska Barnboksakademin, frfattare som r intresserade av kmpa fr barn- och ungdomsboken. Tanken r inte att ledamterna vljs p livstid. De sitter endast s lnge de har lust. Vilka tankar ledde fram till bildandet av Barnboksakademin? Var det att en viss barnboksfrfattare aldrig kom ifrga fr Nobelpris? Att kommunala resurser fr barnbibliotek skars ner? Det r i r 15 r sedan Barnboksakademin grundades. Barnboksakademin har delvis blivit ngot mer och annorlunda n i brjan. Man har visst mnga gnger - ibland med framgng - protesterat mot nedlggning av bibliotek, men tyngdpunkten i arbetet har mer och mer kommit att ligga p studiedagar i hela landet fr mnniskor som har inflytande ver barns tillgng till bcker: lrare, bibliotekarier, barnomsorgspersonal, politiker, skolledare. De senaste ren har ocks ngot mera tid kunnat gnas t erfarenhetsutbyte och internutbildning om skrivande.
Ledamter
Akademin
har 18 ledamter, som vljs p 5 r och som kan tervljas p 3-rsperioder.
Annika Thor, Moni Nilsson-Brnnstrm och Ulf Nilsson, som suttit i fem r,
valdes fr ytterligare tre r. Vid rsmtet avgick Monica Zak efter nio r som
ledamot. Till ny ledamot valdes Eva Eriksson. Till hedersledamot valdes Gunilla
Lundgren.
Sekretariat
Barnboksakademins
sekreterare har varit Ulla Rnstrm, barnbibliotekarie p Skrholmens
bibliotek. I sekretariatet har ven ingtt kultursekreterare Kerstin Sjstrand,
bibliotekarie Birgitta Holmqvist samt barnbibliotekskonsulent Alireza Afshari,
Stockholms stadsbibliotek. Gallie Eng har arbetat med att arrangera
Barnboksakademins seminarier om barnbcker och lsning.
Arbetsutskott
Arbetsutskottet
har varit ordfrande Thomas Halling, v. ordf. Annika Thor, kassren Sven
Nordqvist samt sekreteraren Ulla Rnstrm.
Mten
Frutom
rsmte har tre arbetsmten hllits, alla i Stockholm. Tv mten har varit
heldagsmten, dr gemensamma problem och erfarenheter diskuterats, t.ex.
filmatisering av bcker, att skriva fr teater, att skriva om en levande
persons levnadsde och att hlla skrivarverksstder.
rsmte
rsmtet
hlls p Skrholmens bibliotek. Enligt tradition utdelades d Eldsjlspriset.
Samtidigt arrangerades ett stort festprogram med utdelning av ett Poesipris.
Skrholmens stadsdelsfrvaltning bjd p en utmrkt god lunch i biblioteket.
Eldsjlspriset 2003
Barbro
Bolonassos, som r chef fr biblioteket i Fiskstra, brinner fr ordet. Hon har
med oerhrd energi och entusiasm i ratal kmpat fr att sm och stora ska f
bra lsning. Ofrtrttligt har hon missionerat om sprkets betydelse p dagis,
skolor, pensionrshem och invandrarfreningar. Hon har startat ett ondligt
antal projekt fr att f invnarna i Fiskstra att anvnda biblioteket. Fr att
f mnniskor motiverade, engagerade och sugna p att lsa bcker. Barbro
Bolonassos r en entusiast som aldrig slutar entusiasmera, en drivande kraft
tillsynes utan stoppknapp, en pdrivare med frmgan att lyssna, en idspruta
som fr projekt i hamn. Hon r en entreprenr och en sann eldsjl.
Poesipris
Alla
barn i Skrholmens grundskolor inbjds genom lrarna att delta i
Barnboksakademins fjrde diktprojekt. Barn i fyra skolor skrev, 250 dikter
skickades in till Barnboksakademins jury, 47 dikter valdes ut fr tryckning i
diktboken "Gldje r min fisk". 250 barn och c:a 70 vuxna lyssnade
under jubel till Moni Nilsson-Brnnstrms och Per Nilssons upplsning av
barnens dikter. Alla "vinnare" som ftt sina dikter utvalda fick en
bok av ngon av Barnboksakademins frfattare. Alla barn fick en egen diktbok.
Barnen fick hra ett festligt program en Spkorkester med spksngare, Dan
Hjer. en Alfons-mamma som berttade om att skriva bcker, en Tsatsiki-morsa
som berttade och sjng "snuskiga" snger och en Findus-farsa som
lste om nr Findus var liten och frsvann.
Barnboksakademin i Skrholmen
Barnboksakademin
har - frutom festligheter vid Eldsjlsprisutdelningen - tillfrt Skrholmens
bibliotek frfattarbesk fr 21 skolklasser under verksamhetsret.
Std fr verksamheten
Barnboksakademin
r en ideell frening vars verksamhet mjliggrs av std frn olika hll i
samhllet. 2003-2004 har verksamheten sttts av Stockholms stadsbibliotek och
Skrholmens stadsdelsfrvaltning, vilka stllt delar av sekretariatets
arbetstid till frfogande samt sttt fr lokaler, porto m.m. Stiftelsen
Allmnna Barnhuset samt Statens Kulturrd har sttt studiedagar fr
frskolepersonal, Kulturrdet ven nytryckning av "17 skl fr
barnboken". Svenska institutet har sttt versttning och tryckning av
"17 skl" till arabiska. Stiftelsen Solkatten har sttt
Barnboksakademins verksamhet liksom Alfabeta Bokfrlag, Bokfrlaget Natur och
Kultur samt Bokfrlaget Opal.
Webbsida
www.barnboksakademin.com
r Barnboksakademin hemsida, dr fakta om ledamter, stadgar, 17 skl fr
barnboken m.m. kan lsas. Den uppdateras 2 ggr/r
Barnboksrecensioner i dagstidningar
Bristen
p serisa barnboksrecensioner diskuteras ofta inom Barnboksakademin. r det
bara till jul som barnen behver en bra bok? P sommaren, nr barnen r lediga
och kan lsa mycket, skrivs t.ex. inte om barnbcker. Var skall man informera
sig? Monica Zak har underskt frekvensen av barnboksrecensioner i 67
dagstidningar med upplaga p minst 20 000 ex (Aftonbladet, Expressen och DN
ingick ej) och talat med redaktrer. Mnga tidningar har svrt att hitta
kompetenta recensenter, trots att intresse finns. Kvaliteten p artiklarna r
inte alltid hg. Det r problem att hitta artiklar p ntet dr
barnboksrecensioner ofta inte lggs ut. Trots allt finns det tidningar som har
en bra barnboksbevakning, t.ex. Vstmanlands lns tidning. Det finns ocks hopp
om frbttringar. Svenska Barnboksakademin har beslutat att tillsammans med
Biskops Arn folkhgskola ordna en kurs fr t.ex. bibliotekarier och
journalister om hur man skriver recensioner. En sdan har hllits frut i med
resultat att landsortspressens recensioner i flera fall frbttrades. Den
kommer att hllas i juni. och stds av Statens Kulturrd. Flera frslag som kan
frbttra situationen r under arbete.
17 skl fr barnboken
Efter
ett antal r har akademins ledamter bearbetat miniskriften 17 skl fr barnboken.
Den har tryckts i ny upplaga och r frdig fr distribution. Den finns p
Barnboksakademins seminarier och skickas vid efterfrgan ut till skolor och
bibliotek. En arabisk versttning frdigstlldes i april med std av Svenska
institutet.
Seminarier fr barnomsorgspersonal.
Under
ren 2000-2002 har Barnboksakademin i samarbete med lnsbibliotek m.fl. hllit
14 seminarier fr 1600 lrare, bibliotekarier m.fl om Boken sprket och livet.
Skolbarns lsning har sttt i fokus. Hsten 2002 kom nskeml frn Gotlands
kommun att f gna ett planerat seminarium t frskolebarnens sprk och bcker.
Det kndes viktigt och det blev en stor framgng. Nr Barnboksakademin
planerade eventuell fortsttning p seminarierna och skte pengar frn
Stiftelsen Allmnna Barnhuset och Statens Kulturrd var det med anledning av
dessa erfarenheter frskolans personal och barn som var vrt ml, i synnerhet
personal som arbetar med barn i omrden med en komplicerad sprklig situation.
Vi ville lyfta fram bilderboken som inspiration och redskap fr barnens
sprkutveckling.
Barnet bilden och sprket
Skrholmen 21 oktober 2003
Det
frsta seminariet i serien. 250 hrare frn "rda linjen"
(tunnelbanan genom invandrarrika omrden i sydvstra Stockholm) : Skrholmen,
Vrby grd (Huddinge) och Botkyrka, som var medarrangrer, liksom
Lnsbiblioteket och ABF. Barnboksakademins sekretariat i Skrholmen
organiserade mtet. Stiftelsen Allmnna Barnhuset deltog och presenterade sig.
Gunilla Bergstrm, Gunna Grhs och Ulla Rhedin var frelsarna De var mycket
uppskattade, publiken tog in budskapet om bilderbokens stora betydelse och hade
dessutom roligt. Arrangemanget brjade kl. 16 och slutade kl. 20. Alla fick en
godispse med lsgodis, bl.a. 17 skl, nr de gick hem.
Kalix,
Folkets Hus 5 februari 2004
Frelsare
Ulla Rhedin, Gunna Grhs. Lokala program: Dockteaterprojekt, Lsprojekt i
Kalix. Samarbetspartners var Lule och Kalix bibliotek. Ett heldagsseminarium
dr de 54 deltagarna gav mycket god respons och kunde knyta an till frelsningar
fr ngot r sedan och bygga vidare p sina kunskaper - en nskedrm fr
arrangrer och frelsare.
Skne ln, Malm 29 mars 2004
Seminariet
vnde sig speciellt till frskolepersonal och dagbarnvrdare i omrden med
invnare frn mnga lnder och sprkgrupper. Frelsare var Ulla Rhedin, Gunna
Grhs och Anna Bengtsson. 70 deltagare. Allt fungerade - kaffe, teknik.
Elisabet
Hkansson, Lnsbibliotek Skne:
"Viktigt
att kunna n s hr mnga frn frskolan/dagbarnvrdare med ett tema som
verkligen angr den, en mycket bra satsning av Svenska Barnboksakademin. Ett
bra stt att sprida budskapet s att det nr ut till frskola och
dagbarnvrdare!"
Vsta Gtaland, Gteborgs stadsbibliotek 31
mars
Frelsare
Ulla Rhedin, Gunna Grhs, Thomas Halling. 205 hrare.
Ewa
Kollberg, Regionbibliotek Vstra Gtaland:
"Vi r
mycket glada fr att vi fick mjlighet att samarrangera den lyckade
bilderboksdagen Barnen, bilden, och sprket tillsammans med er i vr region!
Inbjudan sndes ut till alla barnbibliotekarier i regionens 49 kommunbibliotek
med bifogad information om inspirationsdagens prioriterade mlgrupper. Vi blev
vervldigade av det positiva gensvaret - det finns ett mycket stort sug efter
fortbildning - och om vi haft ytterligare en dag att erbjuda ltt skulle kunnat
fylla hrsalen igen! Nu rymdes det 205 personer i Gteborgs stadsbiblioteks
hrsal dr frelsningen hlls. Personal frn ett 15-tal kommuner i Vstra
Gtaland samt mnga stadsdelar i Gteborg hade hrsammat inbjudan. Gldjande
nog var just mnga dagbarnvrdare, barnsktare men ocks Allas barnbarn,
pensionrer och BVC-personal med bland deltagarna frutom personal frn
frskolor, frskoleklasser och bibliotek. Ulla Rhedin r en mycket fngslande
frelsare som vcker stor respekt fr sina gedigna kunskaper. Gunna Grhs och
Thomas Halling vckte snabbt ocks publikens intresse och tillsammans utgjorde
de tre en hrlig mix av humor och allvar. "
Camilla, Falkpings bibliotek:
"Tack
fr en fantastisk dag om bilderbcker i Gteborg! Underbart inspirerande! Vi
frn Falkping var mycket njda och skrattade ofta hgt samtidigt som det ven
fanns mycket "matnyttigt" att ta fasta p... "
Karin Nilsson Kihlstrm Bibliotekschef Tibro
bibliotek:
"En av
vra dagbarnvrdare, som deltog i studiedagen med Gunna Grhs och Ulla Rhedin,
var p biblioteket igr kvll. Hon var mycket njd med dagen, hade inte kunnat
frestlla sig, att det lg s mycket jobb med att f till en bild i en
barnbok. Hon sg barnbcker med nya gon nu. Det var verkligen skojigt, att
denna grupp kom ivg, det ska vi ocks, komma ihg att bertta fr de som
bestmmer i BuN. "
Rddningsaktioner
Barnboksakademin
har tillsammans med Frfattarfrbundet och Frfattarcentrum genom brev och
sammantrffande med borgarrdet Erik Nilsson protesterat mot att
Frfattarcentrums projekt Lsning pgr skall lggas ner p.g.a. brist p
pengar. En halv framgng: Projektet fort-stter under hsten 2004.
Tbys
bibliotek tackar Barnboksakademin fr agerande som bidrog till att rdda
biblioteksfilialer.
Barnboksakademin
har ocks - tyvrr utan resultat - protesterat mot nedlggning av Boken i rat
- radioprogrammet om barn- och ungdomsbcker som hedrats med Barnboksakademins
Gullpeng .
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.
Priset
till Astrid Lindgrens minne 2003 gick till Christine Nstlinger .
Barnboksakademin uttryckte nskeml att f trffa henne. Den 3 juni kom hon
till Skrholmens bibliotek och trffade 13 av Barnboksakademins ledamter,
nuvarande och tidigare. Hon trivdes vl i sllskapet. Hon fick ocks
"Gldje r min fisk", Skrholmsbarnens senaste diktbok, med ngra
dikter versatta till tyska.
Nomineringar
Barnboksakademin
r tillsammans med ett par andra instanser de som i Sverige kan nominera
pristagare. En jury med 12 ledamter tar hand om alla frslag frn
nomineringsinstanser i hela vrlden. Tv ledamter frn Barnboksakademin sitter
i juryn som utser pristagare.
Man kan
nominera
inom
omrdet barn- och ungdomslitteratur:
- en svensk
frfattare eller illustratr
- en
utlndsk frfattare eller illustratr
Inom
omrdet lsfrmjande:
- ett
svenskt lsfrmjande projekt
- ett
utlndskt lsfrmjande projekt
Per Nilsson, Eva Eriksson och Gunnel Linde har
inom Barnboksakademin berett vilka frslag till nomineringar som skall lmnas.
Barnboksakademin
har beslutat att fr 2005. nominera:
fr
lsfrmjande verksamhet:
IBBY
(The
International Board for Books for Young People). Ibby r en vrldsomspnnande
frivilligorganisation grundad 1953, med ste i Basel. Arbetar fr
internationell frstelse genom lsning, med tillgng till bcker fr unga
mnniskor, med att uppmuntra kvalitetsutgivning fr unga, med utbildning och
std t bibliotekarier och lrare, med forskning kring barn- och
ungdomslitteratur. IBBY delar ut HC Andersen-priset samt IBBY.Ashai-priset fr
lsfrmjande.
samt en svensk frfattare av barn- och
ungdomslitteratur:
Lennart
Hellsing
Lennart
Helling har varit den frfattare som tillsammans med Astrid Lindgren skapat den
moderna svenska barnboken och lyft barnlitteraturen frn att ha en rent pedagogisk/fostrande
funktion till att vara en sjlvstndig konstform. Med utgngspunkt i barnets
skapande fantasi har han skrivit bcker som redan r moderna klassiker och
ingr i ett levande kulturarv. Poesi, munter ordlek, stillsam visdom,
absurditeter, berttelser - hans verklista sedan debuten 1945 innehller ver
50 titlar, inte inrknat versttningar, tolkningar och debattartiklar i
barnkulturfrgor. Tillsammans med olika illustratrer har Lennart Helling i
mnga av sina bcker p ett radikalt stt frdjupat och utvecklat samspelet
mellan text och bild.
Frnyare
och traditionsvrdare, vildsint och msint, anarkistisk magister - Lennart
Helling r en unik barnboksfrfattare, fortfarande vital och fortfarande
stndigt produktiv och uppfylld av nya projekt
Interna seminarier - vidareutbildning fr ledamterna
Att
skriva och teckna bcker r till strsta delen ett ensamarbete. Drfr
uppskattas det extra mycket nr ett arbetsmte kan frlngas s att det finns
tid att utbyta erfarenheter om frfattarlivet.
rets kom att handla om.
"Frfattarens
mte med filmbranschen". I detta mte kan mycket hnda : omfattande och
ibland oacceptabla omarbetningar av boken till filmmanus, ekonomiska
verenskommelser som r svra att verblicka, ohejdad merchandising. - Att skriva
fr film och teater r en speciellt.
En
frmiddag har ledmterna kunnat delge varandra sina erfarenheter.
Att skriva biografier eller romaner om och
kanske tillsammans med fremlet fr bokens handling r en situation som flera
frsatt sig i.
Vilka fllor
som finns och hur man kan hantera dem fick ledamterna
tillflle
att lra varandra.
Att leda skrivarverkstder/skrivarkurser r en ganska vanlig arbetsuppgift fr en frfattare. Ingen har exakt samma metod som andra. Skulle jag sjlv vilja bli utsatt fr detta? Fr att testa olika metoder utsatte frfattarna sig sjlva och sekretariat fr varandras metoder. Lrorikt!
Det finns ocks en pgende kvalitetsdiskussion - fr vilka skriver vi, vilka missar vi genom att skriva just s? Finns det tillrckligt med lttlsta bcker fr lssvaga tonrspojkar? Svaren kan bli mnga, att diskussionen finns r det viktiga.