
Fr 16 r sedan tog aderton
av Sveriges barn- och ungdomsboksfrfattare och -illustratrer plats vid ett
gammalt bord p biblioteket i Skrholmen och grundade Svenska Barnboksakademin.
Det var en tid av krympande resurser fr barnbiblioteken och drmed ocks fr
mjligheterna att sttta de ungas lsutveckling. Bordet kommer frn Stockholms
frsta barnbibliotek p Drottninggatan. Hrifrn utgr akademiledamternas
engagerade kamp fr barn- och ungdomsboken.
Barnboksakademin och dess
verksamhet har vuxit och tagit nya former genom ren. Visst rycker man ut och
protesterar nr bibliotek skall lggas ned, och nog deltar man i den aktuella
debatten om barn- och ungdomslitteraturen och boklsandet. Men tyngdpunkten har
frskjutits. Nu handlar det mycket om studiedagar i hela landet fr mnniskor
som har inflytande ver barns tillgng till bcker: lrare, bibliotekarier,
barnomsorgspersonal, politiker, skolledare. Det har ocks blivit viktigare att
gna tid t eget erfarenhetsutbyte och internutbildning om skrivande.
Akademin har 18 ledamter,
som vljs p fem r och kan tervljas p trersperioder. Bo R. Holmberg, Gunna
Grhs, Stefan Casta, Pija Lindenbaum och Lars Klinting omvaldes p rsmtet fr
tre r.
Barnboksakademins
sekreterare har varit Ulla Rnstrm, barnbibliotekarie p Skrholmens
bibliotek. I sekretariatet har ven ingtt kultursekreterare Kerstin Sjstrand,
bibliotekarie Birgitta Holmqvist samt barnbibliotekskonsulent Alireza Afshari,
Stockholms stadsbibliotek. Revisor har varit Ulla Bergqvist.
Barnboksakademins
arbetsutskott har utgjorts av ordfranden Thomas Halling, vice ordfranden Eva
Susso, kassren Sven Nordqvist samt sekreteraren Ulla Rnstrm.
Frutom rsmte har tre
arbetsmten hllits, alla i Stockholm.
Barnboksakademin r en
ideell frening vars verksamhet mjliggrs av std frn olika hll i samhllet.
2004-2005 har verksamheten sttts av Stockholms stadsbibliotek och Skrholmens
stadsdelsfrvaltning, vilka stllt delar av sekretariatets arbetstid till
frfogande samt sttt fr lokaler, porto m.m. Svenska institutet har sttt
versttning och tryckning av "17 skl" till arabiska. Under
verksamhetsret har bidrag inkommit frn Bonniers Frlag samt Rabn &
Sjgren.
rsmte hlls i Skrholmens
bibliotek. Enligt tradition utdelades d Eldsjlspriset "till en person
eller grupp, som med srskild entusiasm och energi har verkat fr att barn och
ungdomar ska komma i kontakt med bra litteratur eller som p annat stt
bidragit till att vcka deras insikt om sprkets betydelse" Skrholmens
stadsdelsfrvaltning bjd p en utmrkt god lunch i biblioteket.
Svenska Barnboksakademins
Eldsjlspris 2004 har den 13 maj delades ut till
Margaretha
Dahlstrm
barnbibliotekskonsulent vid stadsbiblioteket
Gteborg
Priset
bestr av 10 000 kr, en hattstuga gjord av akademiledamoten Sven Nordqvist och
hyllningar med blommor och lunch.
Under en vecka varje r ppnar
Margaretha Dahlstrm dammluckorna och en flod av litteratur, boksamtal och
frfattarbesk versvmmar tusentals barn och ungdomar i Gteborg. Denna
lsfest intrffar i samband med internationella barnboksdagen 2 april och r
sedan mnga r fr oss barn- och ungdomsfrfattare en efterlngtad mtesplats
– inte bara mter vi massor av unga lsare, vi fr ocks sjlva tillflle
att trffas och utbyta tankar och ider. Under veckan bjuds ocks framtrdanden
och frelsningar p kvllstid. Storstilat och unikt i Sverige! Fr detta, och fr
ett engagerat arbete som barnbibliotekskonsulent och i freningen
Barnboksbildens Vnner fr Margaretha Dahlstrm Svenska Barnboksakademins
Eldsjlspris 2004.
www.barnboksakademin.com r Barnboksakademin hemsida, dr
ledamter, stadgar, 17 skl fr barnboken med mera kan lsas. Den uppdateras 2
ggr/r
Bristen p serisa
barnboksrecensioner diskuteras ofta inom Barnboksakademin. Mnga tidningar har
svrt att hitta kompetenta recensenter, trots att intresse finns. Detta
bekrftas av en stor enkt till 67 dagstidningar utfrd vren 2003 av Monica
Zak. Kvaliteten p artiklarna r inte alltid hg. Det r problem att hitta
artiklar p ntet, dr barnboksrecensioner ofta inte lggs ut. Trots allt finns
det tidningar som har en bra barnboksbevakning, t.ex. Vstmanlands lns
tidning.
Svenska Barnboksakademin
ordnade 6-8 juni tillsammans med Biskops-Arn, och Lnsbiblioteket i Uppsala,
barnavdelningen, och med std av av Statens Kulturrd kursen "Att skriva
om barnbcker", en kurs i workshopform, dr man producerade och
diskuterade texter, tog del av kritikers texter och ny barnlitteratur, ord och
bilder. Handledare var Mats Berggren och Ulla Rhedin 11 deltagare: journalister
frn landsortstidningar, BTJ-redaktrer och ngra bibliotekarier. Kursen var
mycket lyckad. Alla intresserade fick inte plats, varfr den kommer att
upprepas juni 2005.
Efter ett antal r har
akademins ledamter bearbetat miniskriften "17 skl fr barnboken".
Den har tryckts i ny upplaga och r frdig fr distribution. Den finns med p
Barnboksakademins seminarier och skickas vid efterfrgan ut till skolor och
bibliotek. En arabisk versttning frdigstlldes i april med std av Svenska
institutet. Denna version finns med p Alexandriabibliotekes hemsida. Alireza
Afshari har versatt 17 skl till persiska, tryckt och distribuerat den vid
studiebesk i Iran.
Tack vare intresse och
engagemang frn Stadsdelsfrvaltningen, i synnerhet kultursekreteraren, och
biblioteken i Skrholmen, har ledamterna i Barnboksakademin under
verksamhetsret kunnat trffa 19 skolklasser. Innan vrterminens slut kommer
det att vara 42 skolklasser, som inbjudits till Skrholmens och Bredngs
bibliotek fr att samtala med frfattarna. Uppskattningen har varit msesidig:
Barnboksakademin upplevs som en resurs fr Skrholmen. Mnga frfattarbesk,
frn frskolan till gymnasieskolan, har skett under rens lopp, 4 diktbcker
med barnens dikter har tryckts och flera studiedagar fr personal om bcker,
att lsa och att skriva har hllits.
Seminarier fr
barnomsorgspersonal
Under ren 2000-2004 har Barnboksakademin i samarbete med lnsbibliotek med
flera hllit 18 seminarier i hela landet fr 2400 lrare, frskollrare,
skolledare, bibliotekarier om "Boken sprket och livet - skolbarns lsning"
samt "Barnet, bilden och sprket - frskolebarnens sprk och bcker".
Nr Barnboksakademin planerade eventuell fortsttning p seminarierna blev vi
kontaktade av En bok fr alla, som ville samarbeta om seminarier fr frskolans
personal. De ville liksom Barnboksakademin lyfta fram bilderboken som
inspiration och redskap fr barnens sprkutveckling.
Barnet
bilden och sprket
Seminarier i samarbete
med En bok fr alla Karlstad 10 november 180 hrare Medarrangr:
Lnsbiblioteket i Vrmland Frelsare: Ulla Rhedin, Gunna Grhs, Hans Erik
Arleskr
I Folkets park, Mjlby, genomfrdes 17/11 ytterligare ett
seminarium fr personal i
stergtland med samma frelsare. 80 hrare. Under
vren 2005 planeras fortsttning p detta samarbete.
Rddningsaktioner
Kvlinge bibliotek i Skne - ett integrerat skol- och folkbibliotek - har
begrt och ftt std infr en hotande nedlggning.
Lrarutbildning
Vilken plats fr barn-
och ungdomsbcker i blivande lrares utbildning? Fr de lra sig hur man
inspirerar barn och unga att lsa bcker? Fr de lra sig ngot om
skolbibliotek? Leif Pagrotsky har som kultur- och utbildningsminister mjlighet
att pverka lrarutbildningen till det bttre. Fyra ledamter i
Barnboksakademin har skrivit till honom och bett att f komma och tala om
detta.
Representanter
Barnboksakademin har under ret skickat representanter till Den hemliga
trdgrden - ett ntverk fr att uppmrksamma och stdja versttning till
svenska och utgivning av vrldslitteratur fr barn och Nationella
skolbiblioteksgruppen som drivit kampanjen Bemanna skolbiblioteken Ngra
ledamter har ocks agerat som jury i en uppsatstvling fr gymnasister .
Interna
seminarier - vidareutbildning fr ledamterna
Att skriva och teckna bcker r till strsta delen ett ensamarbete. Drfr
uppskattas det extra mycket nr ett arbetsmte kan frlngas s att det finns
tid att utbyta erfarenheter om frfattarlivet. Tanken r att deltagarna skall
gra nnu bttre bcker.
Barnboksakademin har i grupp
tidigare beskt Danmark, Norge och Finland. Under ret har flera
internationella projekt diskuterats, men nnu inte frverkligats. Det r
vanligt att gstande barnboksfrfattare vill trffa svenska kollegor mer
informellt. I r har Barnboksakademin tagit emot gster frn Japan och Egypten,
samt ven ALMA-pristagaren Lygia Bojunga.
Litteraturpriset
till Astrid Lindgrens minne
Priset till Astrid Lindgrens minne 2004 gick till Lygia Bojunga. Barnboksakademin
uttryckte nskeml att f trffa henne. Den 25 maj kom hon till Skrholmens
bibliotek och trffade akademiledamter och hedersledamter:
Lygia Bojunga! It's an
honour to welcome you to Skrholmen People's Library, a branch of Stockholm
City Library. This "long table" is the regular meeting place for the
Swedish Academy of Children's Books. All of us in the library want to
congratulate you for receiving the 2004 Astrid Lindgren Memorial Award. We have
met your fabulous magic in books like "A Casa da Madrinha" and
"A Bolsa Amarela". We are all quite engaged in reading promotion -
here at the library, in our schools and in various projects in the region.
Books like yours are important and necessary in order to light the passion to
read among children and youth. Welcome to Skrholmen!
Nomineringar
Barnboksakademin r tillsammans med ett par andra instanser de som i Sverige
kan nominera pristagare. En jury med 12 ledamter tar hand om alla frslag frn
nomineringsinstanser i hela vrlden. Tv ledamter frn Barnboksakademin sitter
i juryn som utser pristagare och deltar drfr inte i Barnboksakademins beslut
om nomineringar.
Man kan nominera inom omrdet barn- och ungdomslitteratur:
- en svensk frfattare eller illustratr
- en utlndsk frfattare eller illustratr
Inom omrdet
lsfrmjande:
- ett svenskt lsfrmjande projekt
- ett utlndskt lsfrmjande projekt.
Per Nilsson, Eva Eriksson och Gunnel Linde har inom Barnboksakademin berett
vilka frslag till nomineringar som skall lmnas.
Barnboksakademin har beslutat att fr 2006 nominera en svensk frfattare av
Barn och ungdomslitteratur:
Lennart Hellsing
Motivering:
Lennart Hellsing har varit den frfattare som tillsammans med Astrid Lindgren
skapat den moderna svenska barnboken och lyft barnlitteraturen frn att ha en
rent pedagogisk/fostrande funktion till att vara en sjlv-stndig konstform.
Med utgngspunkt i barnets skapande fantasi har han skrivit bcker som redan r
moderna klassiker och ingr i ett levande kulturarv. Poesi, munter ordlek,
stillsam visdom, absurditeter, berttelser. Hans verklista sedan debuten 1945
innehller ver 50 titlar, inte inrknat versttningar, tolkningar och
debattartiklar i barnkulturfrgor. Tillsammans med olika illustratrer har
Lennart Helling i mnga av sina bcker p ett radikalt stt frdjupat och utvecklat
samspelet mellan text och bild. Frnyare och traditionsvrdare, vildsint och
msint, anarkistisk magister - Lennart Helling r en unik barnboksfrfattare,
fortfarande vital och fortfarande stndigt produktiv och uppfylld av nya
projekt.
Stol nr 1 Eva Eriksson
Stol nr 2 Eva
Susso
Stol nr 3 Sven
Nordqvist
Stol nr 4 Thomas
Halling
Stol nr 5 Dan
Hjer
Stol nr 6 Janne
Lundstrm
Stol nr 7 Bo
R Holmberg
Stol nr 8 Per
Nilsson
Stol nr 9 Mats
Berggren
Stol nr 10 Gunna
Grhs
Stol nr 11 Annika
Thor
Stol nr 12 Gunilla
Bergstrm
Stol nr 13 Stefan
Casta
Stol nr 14 Pija
Lindenbaum
Stol nr 15 Max
Lundgren
Stol nr 16 Ulf
Nilsson
Stol nr 17 Moni
Nilsson-Brnnstrm
Stol nr 18 Lars
Klinting