
Barnboksakademin
bildades formellt 26 maj 1989 dŒ arton av landets mest framtrŠdande fšrfattare
och illustratšrer tog plats runt ett bord pŒ SkŠrholmens bibliotek med det
uttalade syftet att stŠrka barnbokens stŠllning. Sedan dess har
Barnboksakademin arbetat fšr att frŠmja den svenska barnlitteraturen genom
opinionsbildning och genom att fšrsška pŒverka politiska beslut pŒ alla nivŒer.
Under 2009-2010 lŠmnade Akademin in ett remissvar pŒ den statliga
Kulturutredningen. Vidare engagerade sig Akademin till fšrsvar fšr det svenska
kulturhuset i Paris som var nedlŠggningshotat. Barnboksakademin har genom
Œren ocksŒ anordnat studiedagar och seminarier i hela landet fšr mŠnniskor som
har inflytande šver barns tillgŒng till bšcker. Ett seminarium fšr allmŠnheten
genomfšrdes i februari 2010 i Sigtuna. Dessutom Šr Akademin ett forum fšr
ledamšternas eget erfarenhetsutbyte och internutbildning om skrivande. Skriften
17 skŠl fšr barnboken, fšrfattad
av Barnboksakademins ledamšter, trycks stŠndigt i nya upplagor och har i
šversŠttning Šven spridits runt om i vŠrlden. Det gŒngna Œret prŠglades i
Sverige av en finanskris som pŒverkade barnkulturomrŒdet och Šven till viss del
Akademins fšrehavanden. En planerad utgivning av en antologi skšts pŒ framtiden
eftersom landstingen som hoppats kunna finansiera projektet hšll allt hŒrdare i
sin budget. Som en fšljd av detta skšt Akademin Šven upp den festliga
lanseringen av boken som enligt planerna skulle genomfšras i SkŠrholmen.
Fšrhoppningsvis kan dessa bŒda aktiviteter genomfšras inom en snar framtid
eftersom mycket arbete med boken redan Šr gjort.
Akademin
har 18 ledamšter som vŠljs fšr 5 Œr och kan omvŠljas fšr 3-Œrsperioder. Vid
Œrsmštet 2009 avgick Eva Susso, Thomas Halling och Annika Thor. Till nya
ledamšter valdes Ylva Karlsson, Katarina Kieri och Mikael Engstršm. Omval
skedde av Ulf Nilsson och Dan Hšjer.
Sekretariatet
stšder ledamšterna i Barnboksakademin pŒ olika sŠtt och utgšr fšr Akademin Šven
en kontaktyta med biblioteksvŠrlden och kulturpolitiken. En sekreterare
ansvarar fšr Akademins arkiv och skšter en del lšpande administrativa
uppgifter. Sekreterare har under Œret varit Stefan Borg, bibliotekarie pŒ
SkŠrholmens bibliotek. I sekretariatet har Šven ingŒtt Birgitta Holmqvist,
bibliotekarie pŒ SkŠrholmens bibliotek, och Marie Johansen, utvecklingsledare
fšr Stockholms stadsbiblioteks barn- och ungdomsverksamhet. Revisor fšr
Barnboksakademin har varit Ivar …sterstršm.
Arbetsutskottet
har under verksamhetsŒret utgjorts av ordfšrande Jujja Wieslander, vice
ordfšrande Sven Nordqvist och kassšr Ulf Nilsson. Representant fšr
sekretariatet har varit Stefan Borg.
Svenska
Barnboksakademin Šr en ideell fšrening vars verksamhet mšjliggšrs av stšd frŒn
olika hŒll i samhŠllet. Under 2009-2010 har Svenska Barnboksakademin fŒtt
ekonomiskt stšd av Stiftelsen Solkatten samt av bokfšrlagen Berghs, Natur och
Kultur, Norstedts och Opal. Stockholms stadsbibliotek och SkŠrholmens
stadsdelsfšrvaltning har stštt verksamheten genom att stŠlla delar av
sekretariatets arbetstid till fšrfogande samt stŒ fšr lokaler, porto,
kopiering, tryckning av verksamhetsberŠttelse med mera. Sveriges
Fšrfattarfšrbund stŠllde beredvilligt lokaler till Akademins fšrfogande fšr ett
arbetsmšte.
rsmštet
hšlls pŒ SkŠrholmens bibliotek 14 maj 2009, dŒ Šven EldsjŠlspriset
traditionsenligt delades ut. SkŠrholmens stadsdelsfšrvaltning bjšd pŒ lunch i
biblioteket.
Fšrutom
Œrsmštet dŒ Šven ett arbetsmšte genomfšrdes har tre arbetsmšten hŒllits under
verksamhetsŒret 2009-2010. Ett mšte hšlls i september pŒ Fšrfattarnas Hus i
Stockholm dŒ sŠrskilt de tre nya ledamšterna hŠlsades vŠlkomna. Ytterligare ett
mšte hšlls i november pŒ SkŠrholmens bibliotek dŒ fšrfattaren och tidigare
ledamoten Ulf Stark deltog i en diskussion om kvalitet och kommersialism pŒ
barnboksmarknaden. Slutligen hade Barnboksakademin Œterigen mšjlighet att
trŠffas fšr ett tvŒdagars mšte pŒ Sigtunastiftelsen. Denna gŒng hšll Akademin
Šven ett šppet seminarium dŠr ett antal ledamšter hšll korta fšredrag i valfria
Šmnen.
Varje Œr delar Svenska
Barnboksakademin ut ett EldsjŠlspris till en Óperson eller grupp som med
sŠrskild entusiasm och energi har verkat fšr att barn och ungdomar ska komma i
kontakt med bra litteratur eller som pŒ annat sŠtt bidragit till att vŠcka
deras insikter om sprŒkets betydelseÓ. 2009 gick Akademin fšr fšrsta gŒngen
utanfšr landets grŠnser fšr att belšna en sŒdan person. EldsjŠlspriset 2009
tilldelades Pich Proeung fšr att hon med outtršttligt engagemang och utan andra
resurser Šn sina egna byggt upp en utgivning av bilderbšcker fšr barnen i det
krigshŠrjade Kambodja. Hon Šr fšrlagschef, šversŠttare och sagoberŠttare i en
och samma person – en verklig eldsjŠl som fšrtjŠnar allt stšd. Pich
Proeung (fšdd 1944) har lŠrarexamen och arbetade fram till Pol Pots
maktšvertagande 1975 som lŒg- och mellanstadielŠrare i Phnom Penh. Efter Pol
Pot-regimens fall 1979 var hon rektor fšr Padevat-skolan i Phnom Penh och
dŠrefter anstŠlld vid Utbildningsministeriet som handlŠggare och
programkoordinatšr. Hon kom dŒ i kontakt med fransksprŒkig barnlitteratur.
Detta gjorde att hon 2004 startade organisationen Domrei Sor (Vita Elefanten),
fšr att inom ramen fšr denna šversŠtta och utge barnbšcker. Sedan 2004 arbetar
hon heltid som chef fšr Domrei Sor.
Pich Proeung hade inte mšjlighet
att komma till EldsjŠlsprisutdelningen i SkŠrholmen 14 maj. hennes vŠgnar kom
istŠllet fšrfattaren och šversŠttaren Anna Mattsson som lŠste upp ett tal
tillŠgnat Pich Proeung och hennes gŠrning. Detta fina tal finns publicerat i
sin helhet pŒ Barnboksakademins webbplats. Pich Proeung hade dock mšjligheten
att med stšd frŒn Svenska Institutet tillsammans med nŒgra andra kambodjaner
besška Sverige under hšsten. Hon fick motta EldsjŠlspriset pŒ Bok &
Bibliotek i Gšteborg. Pich Proueng och hennes kolleger kom ocksŒ till en mer
informellt trŠff med Barnboksakademin pŒ SlaktargŒrden. Senare besškte den
kambodjanska gruppen Šven biblioteket i SkŠrholmen. Vi tackar Anna Mattson fšr
att hon sŒ vŠl tog hand om gruppen under hela deras sverigevistelse och Šven
fungerade som tolk.

Jujja Wieslander, Pich
Proeung och Anna Mattsson pŒ Bok & Bibliotek
Tidigare EldsjŠlsprisvinnare
drabbad
Till de mera negativa
hŠndelserna under Œret hšrde att tidigare EldsjŠlspristagarna Skolexemplet
Markaryd drabbades dŒ verksamheten Boknallen drogs in. KulturnŠmnden i Markaryd
motiverade beslutet med att besparingar mŒste gšras och att man dŒ prioriterade
bibliotekens šppettider.
17
skŠl fšr barnboken Šr namnet pŒ den
lilla skrift fullproppad med goda argument fšr barnlitteratur som
Barnboksakademin framstŠllt och som kontinuerligt skickas ut till bibliotek
šver hela landet. Skriften har šversatts till en mŠngd sprŒk och Šven tryckts i
upplagor som spridits šver vŠrlden.
Barnboksakademin
har sŠte och stŠmma i SkŠrholmen. PŒ SkŠrholmens bibliotek finns Akademirummet
dŠr det omtalade bordet frŒn Stockholms fšrsta barnbibliotek stŒr. PŒ de 18
numrerade stolarna har Akademins ledamšter genom Œren skrivit sina namn.
SkŠrholmens stadsdelsfšrvaltning har sett Barnboksakademin som en
stor tillgŒng fšr stadsdelens arbete med barn, sprŒk och litteratur.
De
kontakter som ledamšterna knyter med mŠnniskor runt om i vŠrlden resulterar
ibland i intressanta kulturmšten i SkŠrholmen. EldsjŠlspristagaren Pich Proeung
besškte i september SkŠrholmens bibliotek tillsammans med en delegation frŒn
Kambodja. Konstrasten mellan de skilda fšrutsŠttningarna i Sverige
och Kambodja var slŒende. Besškarna hŠpnade šver mŠngden bšcker som erbjuds pŒ
biblioteken i Sverige. I Kambodja fšrsšker Nationalbiblioteket mšdosamt bygga
upp det kulturarv som fšrstšrdes under de ršda khmererna. NŒgra folkbibliotek
finns inte att tala om. PŒ skolbiblioteket dŠr en av kambodjanerna arbetar
finns endast tvŒhundra bšcker och mŒnga barn har redan lŠst allt. DŠrfšr
skriver eleverna egna bšcker som de delar med sig av till andra.
Ett
annat besšk pŒ biblioteket i SkŠrholmen gjordes av en grupp frŒn Diyarbakir i
turkiska Kurdistan. Jujja Wieslander och Gunilla Bergstršm nŠrvarade vid
invigningen av Astrid Lindgrens barnboks- och kulturcenter i Diyarbakir Œr 2006
och nu ŒtergŠldades detta besšk. terigen kunde de skilda fšrutsŠttningarna fšr
liknande verksamheter konstateras. Fšr kulturcentret i Diyarbakir Šr det frŒga
om en kamp fšr att hŒlla det kurdiska sprŒket och kulturen vid liv i en bister
omgivning.
Barnavdelningen pŒ SkŠrholmens bibliotek fick under Œret en
ny trevlig attraktion. Det Šr en stor vŠggtapet som fšrestŠller ett
landskap dŠr barnen sjŠlva kan leta reda pŒ sina favoriter. Akademiledamoten
Sven Nordqvist har utformat ett av sina typiska landskap och i den myllrande
gršnskan dŠr slott, trŠhus och en hattstuga samsas om platsen har han stoppat
in mŒnga kŠnda barnboksfigurer (med respektive upphovspersons tillŒtelse). I
trŠdkronan gungar Pippi och Emil, bakom stammarna skymtar Gittan och Linnea,
medan Mamma Mu cyklar fram pŒ vŠgen med sedvanlig bravur. Den 6x3 meter stora
bilden inramas av tredimensionella bjšrkar (nŒgra vill hellre kalla dem
zebrapalmer) tillverkade av elever pŒ Levande Verkstads pedagogutbildning.
NŒgra av bjšrkarna Šr stŠmningsfullt upplysta inifrŒn.

Det
planerade kalaset i SkŠrholmen som Akademin tŠnkt genomfšra i samband med
utgivningen av antologin Min bŠsta bok skšts pŒ framtiden eftersom boken inte kunde publiceras under Œret.
Besšk och framtrŠdanden
Den 12 november besškte nŒgra av
Barnboksakademins ledamšter Œterigen Konstfack. Sven Nordqvist och HŒkan
Jaensson berŠttade om sitt arbete i samband med att studenterna arbetade pŒ
temat ÓAtt formge ett barnÓ. Det var tredje gŒngen ledamšter frŒn Akademin
besškte Konstfack. Tidigare har workshops genomfšrts medan det denna gŒng mer
var frŒga om fšrelŠsningar och samtal.
I samband med mštet i Sigtuna
hšll Akademin 18 februari ett šppet seminarium i Sigtunastiftelsens bibliotek.
tta av ledamšterna berŠttade om olika aspekter av litterŠrt skapande eller
lŠste ur sina bšcker.
Representation i andra nŠtverk och grupper
Barnboksakademin
ingŒr i nŠtverket Nationella skolbiblioteksgruppen som vill inspirera alla som
arbetar i skolan att uppmŠrksamma betydelsen av fungerande skolbibliotek.
Akademins representant i Skolbiblioteksgruppen Šr Sven Nordqvist.
Opinionsbildning
Efter
en lŒng tids arbete lades en statlig kulturutredning fram i februari 2009.
Utredningen diskuterades ingŒende pŒ Barnboksakademins mšte i Sigtuna i
februari 2009 och mštet beslutade att Svenska Barnboksakademin skulle lŠmna in
ett remissvar. Annika Thor, Stefan Casta och Christina Bjšrk skrev Akademins
remissvar och Sven Nordqvist illustrerade detsamma varpŒ det skickades till
kulturministern i maj 2009. En huvudsaklig invŠndning mot kulturutredningen i
remissvaret Šr att den saknar barnperspektiv. Emellertid har de granskande
ledamšterna Šven funnit delar i kulturutredningens fšrslag som om de genomfšrs
skulle pŒverka omrŒden som Šr av sŠrskilt intresse fšr Barnboksakademin.
Akademin avrŒder frŒn en fšrŠndring av den sedan lŒng tid vŠl fungerande
fšrfattarfonden eftersom en sŒdan troligen skulle fšrsŠmra villkoren fšr
skapande av god barn- och ungdomslitteratur. FšrŠndringen av litteraturstšdet
avvisas ocksŒ eftersom fšrslaget skulle innebŠra att man inte lŠngre tar hŠnsyn
till kvalitet utan utgŒr frŒn Ókulturpolitiska prioriteringarÓ och fŠster mer
vikt vid fšrlagens ekonomi. Akademins remissvar uppmŠrksammar ocksŒ
utredningens avsaknad av konstruktiva fšrslag fšr att ška barns mšjligheter och
lust till lŠsning. Ett fšrslag som Akademin sjŠlv fšr fram i svaret Šr att
koppla litteraturstšdet till exempelvis fšrfattarbesšk i skolorna. Andra
fšrslag som Akademin fšr fram Šr att utvidga Skapande skola till fler Œldersgrupper och att infšra litteraturpedagogik
som obligatoriskt Šmne pŒ lŠrarutbildningen. Akademin tar Šven upp
skolbibliotekens stŠllning som mŒste fšrbŠttras antingen genom en omformulering
av bibliotekslagen eller genom att skolbiblioteken nŠmns i skollagen. Vidare
bšr skolinspektionen fŒ i uppdrag att inspektera samtliga skolbibliotek. Vissa
farhŒgor framfšrs i remissvaret angŒende den fšrslagna ÓportfšljmodellenÓ, det
vill sŠga en regionalisering av kulturstšdet. Akademin menar att vissa insatser
har visat sig mycket fruktbara pŒ en hšgre nivŒ och att bidrag fšr lŠsfrŠmjande
ŠndamŒl Šven i fortsŠttningen bšr kunna sškas pŒ nationell nivŒ. Slutligen
pŒpekar Akademin att fšrslaget att lŒta Kungliga biblioteket samordna de
nationella biblioteksfrŒgorna skulle missgynna barn- och ungdomsverksamheten
vid folkbiblioteken. Detta ansvar bšr hellre lŠggas pŒ KulturrŒdet dŠr det
finns en stšrre kompetens. Remissvaret finns publicerat i sin helhet pŒ
Barnboksakademins webbplats.
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne
Barnboksakademin
Šr tillsammans med ett par andra instanser de som i Sverige kan nominera
pristagare. En jury med 12 ledamšter tar hand om alla fšrslag frŒn
nomineringsinstanser i hela vŠrlden. Ledamoten i Barnboksakademin Stefan Casta
Šr medlem i juryn som utser pristagare.
Nomineringsinstanserna
har mšjlighet att nominera kandidater i fšljande kategorier inom barn- och
ungdomslitteratur:
- en svensk fšrfattare eller illustratšr
- en utlŠndsk fšrfattare eller illustratšr
- ett lŠsfrŠmjande projekt
Barnboksakademin
beslutade att fšr 2009 nominera en svensk fšrfattare av barn- och
ungdomslitteratur:
LENNART
HELLSING
Barnboksakademins
motivering:
Lennart
Hellsing har varit den fšrfattare som tillsammans med Astrid Lindgren skapat
den moderna svenska barnboken och lyft barnlitteraturen frŒn att ha en rent
pedagogisk/fostrande funktion till att vara en sjŠlvstŠndig konstform. Med
utgŒngspunkt i barnets skapande fantasi har han skrivit bšcker som redan Šr
moderna klassiker och ingŒr i ett levande kulturarv. Poesi, munter ordlek,
stillsam visdom, absurditeter, berŠttelser - hans verklista sedan debuten 1945
innehŒller šver 50 titlar, inte inrŠknat šversŠttningar, tolkningar och
debattartiklar i barnkulturfrŒgor. Tillsammans med olika illustratšrer har Lennart
Hellsing i mŒnga av sina bšcker pŒ ett radikalt sŠtt fšrdjupat och utvecklat
samspelet mellan text och bild. Fšrnyare och traditionsvŒrdare, vildsint och
šmsint, anarkistisk magister - Lennart Hellsing Šr en unik barnboksfšrfattare,
fortfarande vital och fortfarande stŠndigt produktiv och uppfylld av nya
projekt.
2009
Œrs litteraturpris till Astrid Lindgrens minne gick till Tamerinstitutet, en
oberoende organisation som bedriver lŠsfrŠmjande verksamhet fšr barn och
ungdomar i Gaza och pŒ VŠstbanken. Juryns motivering poŠngterade bland annat
att Ómed uthŒllighet, mod och idŽrikedom har Tamerinstitutet under tvŒ
decennier stimulerat palestinska barns och ungdomars lŠslust och kreativitetÓ. 1 juni hade Akademins ledamšter glŠdjen att i
strŒlande sommarvŠder ta emot representanter frŒn Tamerinstitutet pŒ
SlaktargŒrden i Stockholm fšr ett gemensamt fika med tŒrta.
Det
svenska kulturhuset i Paris
Om
det berodde pŒ den rŒdande finanskrisen eller om det var av andra skŠl mŒ vara
osagt, men ett fšrslag lades frŒn regeringens sida under Œret att det svenska
kulturhuset i Paris skulle avvecklas. Detta hus har varit ett skyltfšnster fšr
svensk kultur och inte minst fšr svensk barn- och ungdomslitteratur.
Liksom mŒnga andra organisationer och privatpersoner skickade Barnboksakademin
in en protest mot detta beslut. Lyckligtvis hšrsammades protesterna och
beslutet att avveckla kulturhuset drogs tillbaka.

Stol nr 1 Eva
Eriksson
Stol nr 2 Ylva
Karlsson
Stol nr 3 Sven
Nordqvist
Stol nr 4 Katarina
Kieri
Stol nr 5 Dan
Hšjer
Stol nr 6 Niklas
Krog
Stol nr 7 HŒkan
Jaensson
Stol nr 8 Per
Nilsson
Stol nr 9 Johan
Unenge
Stol nr 10 Ann
Forslind
Stol nr 11 Mikael
Engstršm
Stol nr 12 Gunilla
Bergstršm
Stol nr 13 Stefan
Casta
Stol nr 14 Eva
Lindstršm
Stol nr 15 Pernilla
Stalfelt
Stol nr 16 Ulf
Nilsson
Stol nr 17 Jens
Ahlbom
Stol nr 18 Jujja
Wieslander
Christina Bjšrk
Lennart Hellsing
Annika Holm
Gunnel Linde
Gunilla Lundgren
Harriette Sšderblom
1990
Gunilla Lundgren
1991
Birgitta Kvarnstršm
1992
Margareta Norlin
1993
Kjell Andersson och
Rosel Hauptman
1994
Gun Qvarzell
1995
Ulla Lundberg
1996
ÓSkolexemplet MarkarydÓ
1997
Edboskolan
1998
Birgitta Alleklev,
Ingrid Olsson och Lisbeth Lindvall
1999
Birgitta Fransson,
Mikael Strandberg och Kjell Hanseklint
2000
Inga-Lill Holmfeldt
2001
Lena KjersŽn-Edman
2002
Agneta Edwards
2003
Barbro Bolonassos
2004
Margaretha Dahlstršm
2005
Katarina Dorbell
2006
Bertil R Widerberg
2007
Mona Henning
2008
Marianne von
Baumgarten-Lindberg
2009
Pich Proeung
IngŒende saldo 1 april 2009 var
65 774 kr.
Inkomsterna har uppgŒtt till 35
327 kr. De har utgjorts framfšr allt av bidrag frŒn stiftelser och bokfšrlag.
Utgifterna har uppgŒtt till 40
273 kr varav de stšrsta posterna varit dessa:
Mšten inklusive EldsjŠlspriset 15
944 kr
Resor 8 257 kr
Kontor och švrigt 16
072 kr
UtgŒende saldo 31 mars 2010 var
60 828 kr.
(Samtliga siffror avrundade
till jŠmna krontal.)
¤ 1 €ndamŒl
Svenska Barnboksakademin Šr en ideell fšrening och har till uppgift att frŠmja
god barn- och ungdomslitteratur.
Akademin har sitt sŠte i SkŠrholmen.
¤ 2 Ledamšter
Akademin har 18 ledamšter. Till deras hjŠlp finns ett sekretariat.
Ledamšter Šr fšrfattare och illustratšrer av barn- och ungdomsbšcker utgivna i
Sverige. Ledamšterna bšr fšrelŠsa eller pŒ nŒgot annat sŠtt presentera sig pŒ
SkŠrholmens bibliotek.
Varje ledamot innehar en av Akademins stolar, arton till antalet.
¤ 3 rsmšten
rsmštet Šr akademins hšgsta beslutande organ. Ordinarie Œrsmšte ska Šga rum i
maj mŒnad i SkŠrholmen.
Sekretariatet kallar ledamšterna till ordinarie Œrsmšte senast 4 veckor fšre
mštesdagen. Fšrslag till dagordning sammanstŠlls av arbetsutskottet och
sekretariatet gemensamt och utsŠndes minst en vecka fšre mštesdagen.
Extra Œrsmšte sammankallas nŠr arbetsutskottet finner det nšdvŠndigt. Kallelse
utfŠrdas minst tvŒ veckor fšre mštet.
Extra Œrsmšte sammankallas Šven nŠr minst 1/3 av ledamšterna eller revisorn sŒ
begŠr. Inom tvŒ veckor efter sŒdan begŠran kallar arbetsutskottet eller
sekretariatet till extra Œrsmšte att hŒllas inom tvŒ veckor efter kallelsens
utfŠrdande.
Vid extra Œrsmšte fŒr endast de Šrenden behandlas fšr vilka mštet Šr utlyst.
¤ 4 Motioner och andra handlingar till Œrsmštet
MotionsrŠtt tillkommer varje ledamot i Akademin.
Motion ska vara sekretariatet tillhanda senast 2 veckor fšre Œrsmštet.
InlŠmnade motioner samt av arbetsutskottet och sekretariatet vŠckta fšrslag
utsŠndes till ledamšterna tillsammans med dagordningen.
¤ 5 Arbetsordning vid Œrsmšte
Vid Œrsmštet behandlas fšljande Šrenden
1. Val av mštespresidium
2. FrŒga om mštets stadgeenliga utlysande
3. FramlŠggande av verksamhetsberŠttelse jŠmte rŠkenskaper fšr fšregŒende
rŠkenskapsŒr
4. FaststŠllande av balansrŠkning
5. FrŒga om ansvarsfrihet fšr arbetsutskott
6. I stadgeenlig ordning framlagda fšrslag och motioner
7. Val av arbetsutskott och firmatecknare
8. Inval och omval av ledamšter samt uttrŠden
9. Val av revisor
10. Val av valberedning fšr nŠsta Œrsmštes AU-val
11. StadgeŠrenden
¤ 6 Arbetsmšten
Utšver Œrsmšten hŒller Akademin minst ett arbetsmšte per verksamhetsŒr.
Sekretariatet kallar ledamšterna till arbetsmšte senast 2 veckor fšre
mštesdagen. Fšrslag till dagordning sammanstŠlls av arbetsutskottet och
sekretariatet gemensamt och bšr men behšver inte utsŠndas fšre mštesdagen.
¤ 7 Beslut
Akademin Šr med undantag fšr stadgeŠrenden beslutsmŠssig nŠr minst hŠlften av
ledamšterna deltar i mštet.
Ledamot kan deltaga i mštet per telefon.
Beslut avgšrs med undantag fšr stadgeŠrenden med enkel majoritet bland de
deltagande.
Mštesprotokoll utsŠndes till ledamšterna.
¤ 8 Arbetsutskott
Mellan mštena fšretrŠds Akademin av ett arbetsutskott med fyra ledamšter: en
ordfšrande med representativa funktioner, en vice ordfšrande med samordnande
funktioner, en kassšr och en fšretrŠdare fšr sekretariatet.
¤ 9 Akademins firma
Akademins firmatecknare utses av Œrsmštet.
Antalet firmatecknare Šr minst tvŒ, varav minst en ledamot av arbetsutskottet
och minst en medlem av sekretariatet.
¤ 10 RŠkenskapsŒr och granskning
Akademins rŠkenskapsŒr avslutas den 31 mars.
RŠkenskaperna granskas Œrligen av en revisor. Revisionen verkstŠlles i god tid
fšre Œrsmštet.
¤ 11 Inval, omval och uttrŠden
Vid Œrsmštet behandlar Akademin inval, omval och uttrŠden.
Fšrslag till nya ledamšter lŠmnas av barnbibliotekskonsulenten vid Stockholms
stadsbibliotek, av barnbibliotekarierna vid SkŠrholmens bibliotek och barn- och
ungdomsavdelningen vid Stadsbiblioteket pŒ SveavŠgen i Stockholm samt av
Svenska Barnboksinstitutet.
Akademins ledamšter vŠljs fšr en fšrsta period om fem Œr.
Omval fšr ytterligare perioder om tre Œr kan ske sŒ lŠnge ledamoten och
Akademin sŒ šnskar.
Ledamot som sŒ šnskar kan uttrŠda ur Akademin fšre mandatperiodens utgŒng.
SŒdant uttrŠde anmŠls skriftligen till sekretariatet och behandlas pŒ nŠstkommande
Œrsmšte.
UttrŠdd ledamot kan ŒterinvŠljas fšr treŒrsperioder enligt ovan.
Akademin kan utse hedersledamšter.
¤ 12 EldsjŠlspriset
Akademin utdelar EldsjŠlspriset till person eller grupp som med sŠrskild
entusiasm och energi har verkat fšr att barn och ungdomar ska komma i kontakt
med bra litteratur eller som pŒ annat sŠtt bidragit till att vŠcka deras
insikter om sprŒkets betydelse.
Fšrslag pŒ mottagare diskuteras pŒ Œrets fšrsta sammantrŠde.
Ledamšterna ršstar om mottagare senast i mars mŒnad.
Priset delas ut vid Œrsmštet i maj.
¤ 13 Sekretariat
Akademin utser ett sekretariat, bestŒende av minst fyra och hšgst sex personer,
varav minst fyra har anknytning till SkŠrholmens bibliotek, SkŠrholmens
kulturkommittŽ, samt barn- och ungdoms- verksamheten vid Stockholms
Stadsbibliotek.
Sekretariatet svarar fšr protokoll, administration och rŠkenskaper.
Sekretariatet fŒr nŠrvara vid Akademins mšten, yttra sig och framlŠgga fšrslag,
men Šger ej ršstrŠtt.
¤ 14 StadgeŠndring
rsmštet beslutar om antagande och Šndring av stadgar.
Fšr stadgeŠndring fordras att minst tolv av Akademins ledamšter Šr eniga dŠrom
vid tvŒ pŒ varandra fšljande Œrsmšten med minst en mŒnads mellanrum.
Ledamšter vilka Šr fšrhindrade att nŠrvara fŒr postršsta i stadgeŠrenden.
Postršster skall vara sekretariatet tillhanda fšre Œrsmštets bšrjan.
Ršstning genom ombud kan ej ske.
¤ 15 Upplšsning
Beslut om upplšsning av Akademin fšljer samma regler som fšr stadgeŠndring.
Vi upplšsning tillfaller Akademins tillgŒngar institution som kan fšrvŠntas
arbeta i Akademins anda.
OvanstŒende
stadgar Šr antagna av Svenska Barnboksakademin den 26 maj 1989 och reviderade
1992, 1995, 1997, 1998, 2002 och 2004.