Eldsjälspristagare

Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris har sedan 1990 årligen utdelats ”till en person eller grupp som med särskild entusiasm och energi har verkat för att barn och ungdomar ska komma i kontakt med bra litteratur eller som på annat sätt bidragit till att väcka deras insikt om språkets betydelse”.

2007 Mona Henning
Mona Henning får priset för att som den första i landet ha översatt svenska barnböcker till arabiska och för hennes drygt 20 års idoga arbete med att sprida över hundra titlar utanför västvärlden på klassisk arabiska, persiska och somaliska till områden som ofta saknar barnbokstradition. Mona Henning, född 1944 i Jordanien, utbildad till apotekare i Beirut. Genom giftermål med en svensk hamnade hon i Sverige. Här arbetade hon för Apoteksbolaget ett par år, fick barn - och läste förstås barnböcker för dem som europeiska föräldrar gör. Läsning har alltid varit hennes intresse redan sen uppväxten i hemlandet. Men idén att försöka få ut svenska barnböcker till arabvärlden föddes inte här i Sverige utan i Rom av en slump under ett besök hos systern som pluggade där och just då var småbarnsmor. Systern högläste för ungarna - och jämt på engelska. Mona föreslog att hon skulle läsa på arabiska. Men systern konstaterade rent ut: "Det existerar ju inte arabiska barnböcker!" Det var sant. Arabiskspråkiga länder saknar traditionen med särskild barnboksutgivning. Mona tänkte på allt hennes egna barn fått från svenska böcker som Solägget, Kattresan, Pippi Långstrump och många nutida titlar. Systern sade: "Varför översätter inte DU allt det där till arabiska?" Så började det. Först på arabiska kom två Alfons Åberg-titlar - det var 1984. Idag har utgivningen växt till drygt hundra svenska "moderna klassiker" - från Astrid Lindgren och Elsa Beskow till Sven Nordqvist, Christina Björk & Lena Andersson, Jujja Wieslander, Pija Lindenbaum... Det har varit mycket kamp. Arabvärlden hade av tradition bara barnböcker med pedagogiskt och religiöst innehåll. På många håll räcker inte lönen till "lyxvaror" som böcker. Läskunnigheten kan vara svag. TV-såpor, Internet och video får fort övertag. Mona Henning har åkt runt i skolor och stadsbibliotek, rest med bokpaket långt ute på landsbygden i arabvärlden. Hon har uppvaktat ministrar och skolmyndigheter i Tunisien, Egypten, Palestina, Marocko, Syrien, Libanon för att väcka beslutsfattare till insikt om vikten av att stimulera barns läsning. Det har varit projekt och work-shops, ofta i samarbete med Svenska institutet, någon gång med Sida och Diakonia. Hon har deltagit i bokmässor och hållit seminarier med lokala bibliotekarier. Idag sprider hon svenska barnböcker på klassisk arabiska, persiska, somaliska och ett par andra utomeuropeiska språk.'

2006 Bertil R Widerberg
Bertil R Widerberg har i årtionden varit ambassadör och eldsjäl för boken och läsandet. Tro nu inte att det bara handlar om hans välkända engagemang för deckarna. Nej, det är barnboken han brinner för med minst lika stark låga. 1995 tog han initiativet till Barnbarnens Kulturfond, som tillsammans med Barnboksinstitutet och Barnboksakademin uppvaktade kulturminister Margot Wallström om förskolornas usla bokbestånd. Det blev inledningen till många gemensamma ministeruppvaktningar. Mycket tack vare Bertil blev Stockholm Europas BarnKulturhuvudstad 1998. 2002 lyckades han lyfta fram barnkulturen i valrörelsen. Otaliga är de läskampanjer han startat. Bertils eldfängda och blixtsnabba argumentering har varken ministrar eller mormödrar kunnat stå emot. Detta har resulterat i utredningar, aktionsgrupper och, faktiskt, några miljoner ur kulturministrarnas budgetar. Varje år! Om någon ska kallas eldsjäl är det Bertil R Widerberg.

2005 Katarina Dorbell
Katarina Dorbell har med entusiasm och kreativitet byggt upp ett virtuellt barnbibliotek för hela Sverige. Katarina Dorbell är barnbibliotekskonsulent på Regionbibliotek Västra Götaland. Vid sidan av sina övriga arbetsuppgifter har hon byggt upp hemsidan Barnens bibliotek www.barnensbibliotek.se där man kan få boktips från andra barn och själv tipsa om böcker. I databasen finns över 1000 boktips, skrivna av barn och i princip oredigerade eftersom det är barnen själva som ska komma till tals med sina egna ord. Via webbsidan kan man ställa frågor till en barnbibliotekarie och på vissa tider chatta med en författare. På sidan finns författarintervjuer (i text, ljud eller rörlig bild) gjorda av barn, presentationer av nya böcker, spel och tävlingar. Man kan söka inte bara efter författare och boktitlar utan också efter barnboksfigurer. I första hand riktar sig webbsidan Barnens bibliotek till barnen, men det finns också material för föräldrar och andra vuxna, samt särskilt material för barnbibliotekarier. Den besöks av cirka 2000 personer varje vecka (siffran är från 2001 så förmodligen är antalet ännu större). Utan Katarina Dorbells entusiasm, kreativitet och intresse för Internet skulle Barnens bibliotek inte ha kommit till.

2004 Margaretha Dahlström
barnbibliotekskonsulent vid stadsbiblioteket Göteborg
Under en vecka varje år öppnar Margaretha Dahlström dammluckorna och en flod av litteratur, boksamtal och författarbesök översvämmar tusentals barn och ungdomar i Göteborg. Denna läsfest inträffar i samband med internationella barnboksdagen 2 april, och är sedan många år för oss barn- och ungdoms-författare en efterlängtad mötesplats – inte bara möter vi massor av unga läsare, vi får också själva tillfälle att träffas och utbyta tankar och idéer. Under veckan bjuds också framträdanden och föreläsningar på kvällstid. Storstilat och unikt i Sverige! För detta, och för ett engagerat arbete som barnbibliotekskonsulent och i föreningen Barnboksbildens Vänner får Margaretha Dahlström Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 2004.

2003 Barbro Bolonassos
Barbro Bolonassos brinner för ordet. Hon har med oerhörd energi och entusiasm i åratal kämpat för att små och stora ska få bra läsning.
Oförtröttligt har hon missionerat om språkets betydelse på dagis, skolor, pensionärshem och invandrarföreningar.
Hon har startat ett oändligt antal projekt för att få invånarna i Fisksätra att använda biblioteket. För att få människor motiverade, engagerade och sugna på att läsa böcker.
Barbro Bolonassos är en entusiast som aldrig slutar entusiasmera, en drivande kraft tillsynes utan stoppknapp, en pådrivare med förmågan att lyssna, en idéspruta som för projekt i hamn.
Hon är en entreprenör och en sann eldsjäl.

2002 Agneta Edwards.
Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 2002 tilldelas litteraturpedagogen Agneta Edwards.

Så går det om man på hennes vis
- sätter igång läslustprojekt för sydsvenska förskolelärare, "Boksnurran" och "Läsbiten"

- år efter år planerar och genomför fantastiska barnboksveckor, "V.46"

- lotsar barn och ungdomar till och i böckernas värld

- vinner aktning som påläst och kunnig recensent

- entusiastiskt sprider bokkunskap till lärare, föräldrar och studenter

Viktigt är också sättet hon gör det på:
För Agneta Edwards är barn- och ungdomsböcker vår tids hårdvaluta. Endast tyngd av den naturliga vikt som ett par rejäla travar nyutkomna böcker ger, turnerar hon runt i södra Sverige. Hon sätter upptagna lärare i skolbänken och står själv till synes kolugn framme vid tavlan. Med oemotståndlig entusiasm, med största möjliga allvar och med en absolut klockren analys, öppnar hon dörren till barnbokens förlovade land. Hon lär lärare se och läsa igen, med barnens ögon. Hon hör dem skratta högt åt höjdrädda örnar och nybadade fårskallar. Hon ser dem gripas av en tonårspojkes existentiella frågor.
Det resultatet, att vi - om än bara för en stund - delar värld med varandra, tror hon är nödvändigt idag.
Vägen dit kan vara barnboken, förmedlad av ett proffs."

Läs mer

2001 Lena Kjersén Edman
Lena Kjersén Edman är inte bara bibliotekarie, läsfrämjare, kritiker, lärarutbildare och författare. Hon är helt enkelt den goda sagohäxan i vår hårdbudgeterade och krassa verklighet. Hon får den mest oengagerade församling att köa på närmsta bibliotek för de barnböcker hon just har berättat om. Hon läser kärleksdikter för trötta åttondeklassare så att de vaknar. Lockar rektorer i gråt över gripande bilderbokstexter. Presenterar nya och gamla författarskap i tidningar och tidskrifter, skriver på en barnlitteraturhistoria, bedriver privat biblioteksverksamhet för grannskapets barn, osv, osv. Lena Kjersén Edman får Barnboksakademins Eldsjälspris år 2001 för att hon är

Läsaren som varje författare längtar efter:
Nyfiken och uppmärksam, följsam och känslig, solidarisk och kritisk.

Läsfrämjaren som lärare lyssnar till:
Brinnande och saklig, smittsam och informativ, kärleksfull och kräsen.

Kritikern som barnlitteraturen behöver:
Infallsrik, omutbar och oändligt kunnig.

2000 Ing-Marie Holmfeldt
Varje år delar Svenska Barnboksakademin ut sitt Eldsjälspris till en person som brinner för barnlitteratur och gör en exceptionell insats för att stimulera barn till läsande. 2000 års eldsjälspristagare blir Ing-Marie Holmfeldt, lärarbibliotekarie i Rambodalsskolan i Norrköping. Tack vare Ing-Marie Holmfeldts glödande entusiasm och stora kunnande har förortsskolan Rambodal i Norrköping blivit en skola där alla eleverna läser böcker, diskuterar böcker, skriver och skapar själva. Svenska Barnboksakademins 18 ledamöter gör varje år åtskilliga skolbesök runt om i landet, men ingenstans har de mött ett så väl fungerande skolbibliotek och aldrig någonsin har de sett så många entusiastiska unga läsare. Bakom den framgången finns Ing-Marie Holmfeldt. Ing-Marie Holmfeldt var under många år mellanstadielärare och försökte bygga all sin undervisning med utgångspunkt från barnlitteratur. Tack vare sitt stora intresse för barnböcker fick hon med tiden ta hand om skolbiblioteket. Hon fick två timmar i veckan att göra det på. För sex år sedan fick skolan en ny rektor, Birgitta Tergil-Kågesten. Skolans nya rektor insåg snabbt Ing-Marie Holmfeldts unika kompetens och lät henne ta hand om skolbiblioteket på heltid. Under de sex åren som gått har skolbiblioteket i Rambodal blivit skolans pulserande hjärta. Bokbeståndet är stort. Eleverna lånar fler böcker än på andra skolbibliotek. Varje klass väljer två bokombud som hjälper till i skolbiblioteket på rasterna. Den som är bokombud får läsa de nya böckerna först och brukar gå runt och prata om de nya böckerna i klasserna. Tack vare bokombuden som sköter mycket av rutinarbetet kan Ing-Marie Holmfeldt ägna stor tid åt eleverna och hitta rätt bok till varje elev. Idag delar Ing-Marie Holmfeldt sin tid mellan att basa för skolans bibliotek och att vara pedagogisk ledare. Med smittande entusiasm och påhittighet hjälper hon sina kollegor att hitta nya vägar för att få skolans alla elever att läsa böcker, förstå vad de läst och utvecklas som människor.

1999 Mikael Strandberg
Mikael Strandberg är cyklist och upptäcktsresande, men han är också en kämpe för god litteratur och bra bibliotek. Han verkar i Dalarna men hans engagemang sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.
Med stor energi och fantasirikedom arbetar Mikael Strandberg särskilt för att mobilisera barn och vuxna, lärare, skolledare och politiker i kampen för de viktiga skolbiblioteken.

1999 Birgitta Fransson
Birgitta Franssons namn är känt och hennes insatser på barnkulturområdet är närmast legendariska . Hon är en person som vågar ta risker för det hon tror på. Hennes verk, tidskriften Opsis Kalopsis, sprider njutningsfylld läsning, livsglädje och häftiga upplevelser till sina läsare. Opsis Kalopsis är en ovärderlig tidskrift som bör finnas överallt där människor säker inspiration och kunskap.

1999 Kjell Hanseklint
Kjell Hanseklint är metallarbetare, initiativtagare och engagerad ledare för ett projekt inom avdelning 49 av Metall i norra Västerbotten. Projektet kallas Boken, språket och Metallaren i informationssamhället". Samtliga gymnasieklasser i fyra Norrlandskommuner på industri-, fordons-, hotell- och restaurangprogrammen får böcker och författarbesök. Likaså arbetsplatserna inom avdelningen, som deltar i detta stora projekt, når man med bokförsäljning, läsecirklar, seminarier och författarbesök. Kjell Hanseklints initiativ utanför de traditionella barnkulturvärldarna vill Svenska barnboksakademin uppmärksamma och belöna.

1998 Birgitta Alleklev och Ingrid Olsson, lärare och Lisbeth Lindvall, barnbibliotekarie, Kvarnbyskolan, Rinkeby
I klass 3A i Kvarnbyskolan talar de 25 barnen 13 olika språk. När de började skolan kunde många av dem nästan ingen svenska. Nu har de ett rikt svenskt ordförråd. De dramatiserar böcker, målar och skriver böcker, lär sig ekologi, geografi och historia från barnböcker. De har haft den svenska barnboken som sitt främsta läromedel. De har, var och en, läst omkring 400 böcker!
Genom sitt samarbete mellan skola och bibliotek och genom sitt konsekventa vardagsarbete, har årets eldsjälspristagare visat att barnboken kan vara en nyckel både till det svenska språket och samhället.

1997 Edbo-skolans bibliotek
Eldsjälspriset 1997 tilldelar Svenska Barnboksakademin med varm hand de besjälade krafter som skapat Edboskolans bibliotek. Det goda biblioteket som skolans
hjärta och hjärna har många talat om. Men hur många hjärtan och hjärnor finns det?
Edboskolans bibliotek tilldelas Eldsjälspriset för att det finns.

Gun Jacobsons minnespris
Svenska Barnboksakademin har beslutat att tilldela Paula Cardozo Gun Jacobsons minnespris med följande motivering:
Paula Cardozo skriver främst poesi och lyrisk prosa. Hon bearbetar modigt och självständigt dubbelheten i att växa upp med två kulturer och språk. Det argentinska landskapet är ständigt närvarande i hennes svenska förortsvardag. Många av dikterna berättar om uppbrott och hemlöshet, men också om trygghet i natur och ursprung. Det humanistiska och sociala engagemang som genomsyrar Gun Jacobsons böcker finner man även hos Paula Cordozo.

1996 Skolexemplet Markaryd
Skolexemplet Markaryd tilldelas 1996 års Eldsjälspris för sina banbrytande insatser för barns läsinlärning och språkutveckling. Dessa insatser lyser som fyrbåkar av engagemang, vilja och förtänksamhet i en tid då njugghet och kortsiktigt sparande hotar släcka landets läslampor.
Må andra följa ljuset från Markaryd! Må barn ständigt få födas till läsandets glädje! Må BokNallar vimla över Sveriges land!
Läs mer

1995 Ulla Lundberg
Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 1995 går till bibliotekarien Ulla Lundberg för att hon sätter fyr på skrivlusten hos halländska barn och envist matar dem med nytt bränsle så att skrivandet blir en del av själva livsglädjen

1994 Gun Qvarzell
Gun Qvarzell tilldelas Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 1994 för hettan i sitt engagemang, för det ljus hon sprider i barns och vuxnas själar och för den outsläckliga ihärdighet med vilken hon strider för barnens bibliotek och sprider litteratur och författare över landet.
Gun Qvarzell är inte bare en eldsjäl. Hon är en blåslampa i alla ljumhetens bakar.

1993 Kjell Andersson och Rosel Hauptman
Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris tilldelas i år två personer som i många år strävat efter att lyfta fram barnboken på ett unikt sätt. èrets pristagare, Rosel Hauptman och Kjell Andersson, UR, har genom sitt arbete i radion levandegjort barnböcker för hundratusentals barn runt om i landet. Genom barnkulturprogram, genom inträngande porträtt av författare, genom bokpresentationer och genom radioföljetänger har de oförtrutet, och trots nedskärningar, arbetat för att lyfta fram barnkulturen och speciellt barnlitteraturen.
I sitt arbete med skolklasser och barn och ungdomar i övrigt, har deras kunskap och erfarenhet lett till att nya läsargrupper har engagerats och möten har skapats, vilka gett oförglömliga läsupplevelser.
Genom möten med bibliotekarier, lärare och andra vuxengrupper har de visat vilka möjligheter radion har att förmedla barnboken, stimulera läsningen och ge starka läsupplevelser.

1992 Margareta Norlin
Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 1992 tilldelas Margareta Norlin för att hon har reagerat mot alla sociala och kulturella nedskärningar som drabbar barn och satt in all kraft, tid och omdöme för att på ett professionellt sätt försöka hejda den destruktiva utvecklingen 1992.

1991 Birgitta Kvarnström
Ledamöterna i Svenska Barnboksakademin har funnit att Birgitta Kvarnström sällsynt väl motsvarar de anspråk som kan ställas på en mottagare av Eldsjälspriset.
Birgitta Kvarnström har i över 20 år arbetat som barnbibliotekarie i Stockholm och är ett barn av den skola som hävdar att en bibliotekarie som ska betjäna barn måste, förutom sedvanlig bibliotekarieutbildning, besitta mycket goda kunskaper i barnlitteratur, vara väl insatt i barnkultur i allmänhet och dessutom vara förtrogen med barns villkor i samhället. Alla dessa kriterier uppfyller Birgitta Kvarnström.
Under många år har hon inte bara fullgjort sina arbetsuppgifter vid stadsbiblioteket i Vällingby på ett förtjänstfullt sätt. Hon har också - ofta i motvind och vid sidan av sina egentliga arbetsuppgifter - med kraft, energi och stor idealitet verkat för att såväl barnlitteraturen i sig som kunskap om barnlitteratur ska nå ut till så många som möjligt. Otaliga är de föredrag, bokinformationer och bokprat som hon har genomfört och många är de barn och vuxna som i grupper, men också var och en för sig stimulerats av henne.

1990 Gunilla Lundgren
Gunilla Lundgren tilldelas Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 1990 för sitt brinnande engagemang och sina besjälade insatser i en tid då askans själar pratar om invandrarbarn som problem, visar hon på mångfaldens rikedom.
Gunilla Lundgren har segt och osjälviskt arbetat för att ge dessa barn ett språk för deras skiftande erfarenheter. Hon har i sin skrivarverkstad gett dessa mod och förmåga att uttrycka sig och glädje i att göra det - ett arbete som satt spår i böcker, tv-program och uppläsningar, men mest av allt i de mer obemärkta media som är barns egna själar.