Jujja Wieslander Ledamot 2005 - 2019 Jujja Wieslander är mest intresserad av det som växer och utvecklas. Barn, växter och relationer mellan människor samt hur det kan uttryckas i ord, bild, musik och rörelse. Helst med både humor och allvar. Jujja anser att arbetet att stödja barns språk i vid bemärkelse är en värdig livsuppgift. Efter förre maken och medförfattaren Tomas död fortsätter hon arbetet med figurerna Mamma Mu, Kråkan, Lillebror, Dagsspöket med flera. I de tre böckerna om Hjördis berättar Jujja Wieslander om sin egen barndom: Hjördis (2017), Hjördis hos farmor (2018) och Hjördis i skolan (2019). Böckerna ä illustrerade av Lotta Geffenbland och utgivna på Rabén & Sjögren. Jujja har också läst in dem som ljudböcker. Jujjas webbsida |
Ledamöternas krönikor Vecka 8 2012 En brevväxling av Jujja Wieslander
Hej
Hej NN och NN
Jag tror verkligen att ni vill göra nåt fint och bra och har de bästa avsikter, Och jag hoppas att ni inte missförstår mig. Här är mina svar som mest blir frågor tillbaka. Varför vill ni skriva en bok för barn? Anser ni att sättet att förändra synen på jämlikhet är att berätta för barn att alla människor har lika värde oavsett utseende, kultur och sexuell läggning? Min djupaste erfarenhet av barn är att de gör som vi. De härmar och står i från första stund de slår upp sina ögon. Har pappa och de stora grabbarna grova kängor och brummar med maskiner så gör pojkarna det samma, har mamma och fina damerna i tidningarna kortkort och urringat och plutmun ja då vill flickorna också se ut så. Försök då att kränga på en treårig pojke rosa tröja. En del bokförlag ägnar sig åt sånt. Men barn är inte dumma. De känner på långt håll när de bli manipulerade. En flicka som Astrid Lindgrens Ronja däremot, som är ett gestaltat människobarn kan både pojkar och flickor identifiera sig med. Där berättas om människors lika värde, men inte i form av plakat utan i konstnärlig form. Hur vet man på vilken språknivå man kan lägga sig, frågar ni. Vem vill ni vända er till? Känner ni några barn? Varför har ni bestämt er för 5-8 år? En femåring och en åttaåring har väldigt olika världar. Om ni inte alls har några barn i er närhet, be att få komma och vistas på en förskola och i en andraklass nån månad eller så och håll öronen öppna. De andra frågorna är kanske besvarade med detta. Det svåraste som finns med att skriva för barn är att inte underkänna dem. Inte tro att man själv är så klok och förståndig och har en massa viktigheter att lära ut. Viktigast är kanske att skaffa sig en spegel. Hur beter vi vuxna oss? Vad är det barnen ser? Vad är det de utläser i våra beteenden om vad det innebär att vara människa? Hur pratar vi om varandra? Hur leker vi? Hur gråter vi? Hur visar vi kärlek? Varför krigar vi? Varför är världen så himla dum och skoningslös när vi kunde göra den så fin? Att gestalta det är liksom det som det innebär att vara författare, musiker, konstnär av vad slag. Ödmjukhet är inte så dumt i det arbetet. Om man tror att en liten barnbok är fixad på en kvart tror man fel. Det är väldigt långt från era första tankar på barnbok till ett förlag. Men de finns förstås och väntar på bra levande konstnärligt gestaltat material för barn! Men återigen. Att skriva barnböcker är inte det enda sättet att vilja kämpa för att barn - och vuxna ska kunna leva i ett samhälle med större generositet och jämställdhet. Politik, journalistik, forskning, internationellt arbete, det finns många fält att verka inom. Hoppas jag inte har slagit ner er. Det är inte min mening! Vänliga hälsningar
|
||||||||
© Copyright Svenska Barnboksakademin 2024 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |