![]() |
![]() |
![]() ![]() |
![]() |
![]() |
![]() ![]() ![]() Gunilla Lundgren Foto: Malcolm Jacobson Hedersledamot Gunilla Lundgren skrev sin första bok Maritza en zigenarflicka (år 1972) i samarbete med tre romska tonårsflickor i Rinkeby. Hon har stannat i Rinkeby och är nu författare och medarbetare till sextio böcker. Många är flerspråkiga, och nitton av dem är skrivna i samarbete med romer. (Hon har även, tillsammans med Kerstin Gidfors, arbetat med skrivprojekt i Sydafrika som lett till böcker och utställningar bland annat om Nelson Mandela.) I mer än 30 år var hon ansvarig för arbetet med att Nobelpristagarna i litteratur kommer till Rinkeby bibliotek. Sedan två år tillbaka är arbetet utvidgat, nu deltar även Tensta och Annelie Drewsen är ansvarig projektledare tillsammans med Gunilla Lundgren. Gunilla Lundgren har skrivit en rad böcker och gjort många filmer om svensk natur. Våren 2016 var hon initiativtagare och delaktig i öppnandet av Barnens romska bibliotek i Rumänien. Hon är översatt till norska, danska, finska, tyska, engelska, nederländska, romska, rumänska, arabiska, och japanska. /p> Gunilla Lundgrens senaste bok är Rinkeby : världens torg i 50 år - Rinkebybor och Gunilla lundgren 1971-2021 (Dokument Press 2021).
|
![]() |
![]() |
![]() |
![]() Ledamöternas krönikor Vecka 16 2015 ![]() PRAESA får Litteraturpriset till Astrid Lindgrens Minne 2015 ![]() av Gunilla Lundgren År 1994 kom jag till Sydafrika för andra gången. Nelson Mandela var befriad från sin 27 år långa fångenskap, nu var han president och manade Sydafrikas befolkning till enighet. Folkmajoriteten levde i fattigdom, samtidigt som en liten minoritet hade makt och pengar. Uppgifterna var enorma, hur skulle demokrati och likvärdighet uppnås?
Jag hade redan skrivit många böcker tillsammans med flerspråkiga barn i Rinkeby, nu inbjöds min arbetskamrat Kerstin Gidfors och jag till Sydafrika, till ett samarbete där målet var att skriva en bok tillsammans med sydafrikanska barn. Våra sydafrikanska samarbetspartners var så kallade "grass root writers", de flesta var poeter och alla verkade ha suttit fängslade på Robben Island. Det som berörde oss och fyllde oss med beundran var att dessa författare, som själva hade så mycket att berätta, stod tillbaka och ville att vi skulle ge plats till barnens röster. Kerstin Gidfors och jag började arbeta med barn som levde på gatorna i Johannesburg, sedan sändes vi till Eastern Cape för att arbeta tillsammans med barn till egendomslösa jordbruksarbetare. År 1995 kom den första boken In our world, en arbetsbok där barnen både fick läsa och skriva själva. De var fria att uttrycka sig på vilket eller vilka språk de ville. Senare har vi medverkat till ytterligare tre böcker i samarbete mellan sydafrikanska barn och barn i Rinkeby. Vi kom tidigt i kontakt med PRAESA och imponerades av organisationens arbetssätt. Forskare, traditionella historieberättare, lärare, författare, barn och unga samarbetade på ett sätt vi inte var vana vid från Sverige. Mormödrar som inte kunde läsa inbjöds att berätta historier och bemöttes med samma respekt som forskare från Cape Town University. Man använde sig av storytelling, drama, poesi, sånglekar och böcker och man betonade modersmålens värde. I Sydafrika talas många språk, elva av dem är erkända som officiella nationella språk, men då, på 1990-talet, fanns det knappast några böcker på andra språk än engelska och afrikaans.
I december 2006 startade startade Vulindlela Reading Club i Langa, ett så kallat "township" i Kapstaden. Målet var att skapa kreativa, glädjefyllda bokklubbar där barnen fick möjlighet till eget skrivande och läsande. Samtidigt hoppades man stärka barnens språk och självkänsla. PRAESA Early Literacy Unit (ELU) gav support, information och inspiration.
Den klubb som Kerstin Gidfors och jag samarbetade med leddes av bibliotekarier i samarbete med volontärer och författaren Sindiwe Magona. Varannan lördag möttes barn och vuxna kring böcker och berättelser. I vårt gemensamma projekt gav vi barnen i Langa och barnen i Rinkeby engångskameror och uppgiften att fotografera sin hembygd. Utifrån dessa foton skrev sedan barnen berättelser som vi skickade till varandra. I båda våra länder väckte denna brevväxling stor glädje. Efter ett års samarbete satte vi samman delar av bild-och brevväxlingen till en bok Dear Friends . Boken kom ut 2010 på Bokförlaget Tranan i samarbete med New Africa Books. De medverkande barnen talade många språk, men bokens texter är på engelska eftersom det var det språk som barnen kommunicerade på.
Nu finns många Reading Clubs i Sydafrika och PRAESA fortsätter sitt gräsrotsarbete. Ett av dem är att, år 2012, ha startat Nal'ibali, ett omfattande nationellt projekt. Nal'ibali är ett nätverk av läsklubbar och man ger även ut tvåspråkiga bokbilagor som sprids gratis via stora sydafrikanska dagstidningar. "Det räcker inte att producera material", säger PRAESA:s nuvarande ledare Carole Bloch. "Man måste se till att det hamnar i rätt händer."
Fakta: Dear friends är ett samarbete mellan barn på Kvarnbyskolan i Rinkeby och barn i Vulindlela Reading Club i Langa i Kapstaden. Ledare i Sydafrika var författare Sindiwe Magona och fotograf Hanna Mentz. I Sverige leddes arbetet av författarna Gunilla Lundgren och Kerstin Gidfors samt fotograf Per Englund. För mer information, se Gunilla Lundgrens hemsida. Läs mer om ALMA-priset och PRAESA på Litteraturpriset till Astrid Lindgrens Minnes webbsida.
|
![]() |
![]() | ||||||
![]() © Copyright Svenska Barnboksakademin 2024 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |