Förra våren fick jag ett fint erbjudande: Att tala för en sal full av rektorer om vikten av bemannade skolbibliotek. Det kändes som ett guldläge för någon som har sett alltför många bristfälliga (och en del fantastiska) bibliotek vid skolbesök runt om i landet.

Jag filade i veckor på en text som jag hoppades skulle få varenda rektor i salen att rusa hem och bemanna sitt skolbibliotek, och när dagen kom begav jag mig till konferenslokalen ett par timmar i förväg för att lyssna på resten av programmet. Det skulle jag inte ha gjort.

Talare efter talare tog upp fullständigt livsviktiga ämnen. Det var sexuella övergrepp, nakenbilder på nätet, skilsmässor, våld i hemmet, kränkningar och kognitiva svårigheter. Och alla dessa problem - det poängterades noga - var rektorerna enligt lag skyldiga att hantera. Annars fick de böter, eller värre.

När det blev min tur var jag fullständigt lamslagen. Om det var det här rektorerna levde med varje dag, hur sjutton skulle de orka bry sig om skolbibliotek? Jag gick upp på scen och höll mitt tal. Jag minns det knappt och har aldrig sett videoinspelningen som gjordes. Men jag minns att det kändes dumt och oviktigt, dömt att falla platt till marken.

Nu har det gått en tid och den förlamande känslan av hopplöshet har klingat av. Skolbiblioteken är fortfarande få och obemannade och skolans problem är långt ifrån lösta. Jag har tyvärr inte fått någon ny chans att prata med rektorer, men om jag finge det skulle jag säga:

Kära rektorer! Ni har problem med sjunkande skolresultat, lärarbrist och ökande kostnader. Ni ska motverka diskriminering, kränkningar och övergrepp. Ni ska förmedla gemensam värdegrund och kritiskt tänkande. Ni ska ge eleverna mat, idrott, trygghet och programmering på schemat, och uppfylla en massa andra saker som står i lagen.

Ni har ett makalöst svårt jobb, och jag är inte här för att lägga sten på börda. Tvärtom, faktiskt: Jag vill ge er ett förslag. Det är ingen magisk lampa som fixar allt, för sådana finns inte. Men det kan kanske vara värt att testa.

I skollagen finns ytterligare ett krav, nämligen att era elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Fast som många av er har märkt händer ingenting om ni struntar i det. Inga svarta rubriker eller Twitter-drev, knappt ens en förebråelse. Så då prioriterar ni de akuta problemen istället, de som man får böter eller värre om man inte hanterar.

Men tänk om skolbiblioteken inte är bara ännu ett problem, utan istället en lösning?

Ett bra, bemannat skolbibliotek ökar läsförmågan och allmänbildningen hos eleverna. Lärarna får tillgång till en värdefull pedagogisk resurs som avlastar och inspirerar. Eleverna får ett tryggt rum där de kan utveckla de sidor och drömmar som inte alltid ryms i läroplanen. Och flera studier visar att läsning av skönlitteratur förbättrar Theory of Mind, det vill säga förmågan att förstå att andra människor har känslor och tankar som jag själv.

Tänk en gång till på det där sista: Andra människor har känslor och tankar som jag själv.

Om jag förstår att andras känslor liknar mina blir det svårare att kränka dem. Om jag förstår att andras tankar liknar mina blir det lättare att förstå och kommunicera med dem.

Så kanske borde ett bemannat skolbibliotek vara den första åtgärd ni rektorer försöker med om er skola inte fungerar. Kanske skulle elevernas kunskaper öka och skolan bli en trygg plats på riktigt. Kanske skulle det till och med vara billigare än den tröstlösa krishantering som ni tvingas ägna er åt idag.

Tack för ordet.

 Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Dela