|
|
|
|
|
 Johan Unenge Stol nr 9 Johan Unenge fick en penna istället för napp. För hans pappa och mamma var bägge tecknare. Så han blev tecknare. Att rita var det roligaste han visste. Speciellt serier. Ända tills han började skriva. Och upptäckte att det var ännu roligare. Nu har han fattat att det roligaste är att göra båda delarna. Och lite skateboard ibland. Johan Unenge tycker om när hans böcker gör de där tvärsäkra lite mindre tvärsäkra. Och när de där som säjer att böcker är tråkiga, plötsligt utbrister (motvilligt) "fast den där var rätt okej!" Han har också flera barn ihop med Måns Gahrton. Eva och Adam, Rosa och Hotell Gyllene knorren heter några av dem. Johan Unenge var Sverigers första läsambassadör 2011-2013. 2014 blev han läscoach för idrottsrörelsens och Kulturrådets satsning Paus som syftar till att förmedla bilden av läsning som något coolt och positivt inom idrottsvärlden. Johan är också ledamot i Läsdelegationen som är en del av satsningen Hela Sverige läser för barnen och ska samla skola, kultur och föreningsliv runt insatser för läsning i och utanför skolan. Johans senast utgivna bok är Fångarna på slottet (Bonnier Carlsen, 2018), del 18 i serien om Hotell Gyllene Knorren som han gjort tillsammans med Måns Gahrton. Johans sida på Barnens bibliotek Johans sida hos bokförlaget Bonnier Carlsen |
|
|
|
Ledamöternas krönikor Vecka 11 2019 Det missvisande biblioteket av Johan Unenge
Det här är old news i Mölndal, men för mig var det nytt. När de byggde sitt fantastiska bibliotek tog de ett kontroversiellt beslut. Ingen kopiering. Det finns hur många som helst som vill kopiera. Blanketter, foton, ansökningshandlingar. Kopiering är gammaldags. Kopiering är för de som inte är uppkopplade. Och vilka är de? Tja det är de gamla, det är de som inte kommit in i det svenska samhället. En del som fortfarande inte vet om de kommer bli kvar här.
Det här vet såklart de som jobbar på biblioteket. Och de är inte onda. Och de har hjälpt så gott de kunnat. Men kopieringen har växt till en verksamhet som nästan kräver heltidstjänst, ett vettigt betalsystem och någon som på ett tryggt sätt kan ta ansvar för det som utförs på kopieringsapparaten. En service som inte går att stoppa under något annat paraply. Kanske är inte sista ordet sagt. Men det sätter fingret på en intressant fråga. Är det rimligt att en bibliotekarie ska snitsla fram och konsultera någon som vill få hjälp med uppehållstillstånd eller någon annat helt livsavgörande pappersarbete. Och vems är ansvaret om det går lite snett i så fall? Vilka sekretessregler ska gälla? Men där verkar politikernas inlevelseförmåga sluta. Den vanliga vinkeln på bibliotekens relevans är för mig barns rätt till läsning. Till drömmar och möjlighet till en oas. Men det högst profana i en kopieringsservice är lika viktigt. I ett land där mer och mer av det som tidigare var självklara samhällsfunktioner försvunnit får biblioteken allt fler uppgifter att lösa. Men utan mer resurser. Ofta mindre. Och utan en plan. Kanske skulle politiker av alla befattningar fundera över vad som saknas när allt från banker, bensinmackar och bibliotek inte är kvar. Vad skulle hända om man döpte om biblioteket, om man kallade dem för det som krävs av dem - Medborgarhus. Huset för folkets alla behov. Under det taket skulle allt rymmas- från andlig spis till delad vårdnad och allt däremellan.
|
|
| |
 © Copyright Svenska Barnboksakademin 2024 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |
|||||||||
