Svenska Barnboksakademin
Navigering
Nyheter / Startsidan Ledamöter Krönikor 17 Skäl för barnboken Gillar-diplomet Om Svenska Barnboksakademin Information in English
Eldsjälspriset
linje
Eldsjälspristagare
genom åren:

2024 Jenny Edvardsson
2023 Eric Haraldsson och Yulia Vasylenko
2022 Anne-Marie Körling
2021 Pia Carlsson
2020 Arina Stoenescu
2019 Susanna Ekström
2018 Nadja Kandrusevitj-Sjidlovskaja
2017 Ulla Rhedin
2016 Elisabet Reslegård
2015 Ylva Mårtens
2014 Tor Svae
2013 Nina Suatan och Helena Eriksson Berhan
2012 Christina Neu och Mona-Lenah Nordberg
2011 Siv Widerberg
2010 Kalle Güettler
2009 Pich Proeung
2008 Marianne von Baumgarten-Lindberg
2007 Mona Henning
2006 Bertil R Widerberg
2005 Katarina Dorbell
2004 Margareta Dahlström
2003 Barbro Bolonassos
2002 Agneta Ewards
2001 Lerna Kjersén Edman
2000 Ing-Marie Holmfeldt
1999 Mikael Strandberg, Birgitta Fransson och Kjell Hanseklint
1998 Birgitta Alleklev, Ingrid Olsson och Lisbeth LIndvall
1997 Edbo-skolans bibliotek
1996 Skolexemplet Markaryd
1995 Ulla Lundberg
1994 Gun Qvarzell
1993 Kjell Andersson och Rosel Hauptman
1992 Margareta Norlin
1991 Birgitta Kvarnström
1990 Gunilla Lundgren



Eldsjälspriset 2010

Kalle Güettler

Kalle Güettler mottar Eldsjälspriset 2010
Kalle Güettler. Foto: Malin Güettler.

Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 2010 tilldelas Kalle Güettler för hans starka och långvariga engagemang för skolbibliotek. Kalle Güettler är aktiv i Nationella Skolbiblioteksgruppen där han tidigare varit ordförande. En mycket aktiv och engagerad ordförande som fortfarande är en drivande kraft i gruppens arbete genom tidningsartiklar, seminarier, information och påverkan, möten med skolminister och andra ansvariga, allt med syfte att få skolorna att satsa mer på väl fungerande skolbibliotek.

Här följer Kalle Güettlers tal vid prisutdelningen:

Ett litet tacktal till Barnboksakademin för Eldsjälspriset 2010

Att Eldsjälspriset i år ägnas åt kampen för skolbiblioteken stärker denna kamp. Jag är personligen djupt ärad, men jag är bara en av många som länge har försökt stoppa det fria fall som skolbiblioteken har befunnit sig i ända sedan skolan kommunaliserades för drygt 20 år sedan. Då blev de de första offren för ett kollossalt tankefel, nämligen att penningpåsar och konkurrens skulle fungera bättre än pedagogik och samråd i styrningen av skolan.

Penningens makt över känslan och förnuftet är stor. Genom att spara bort alla utgiftsposter som skolchefer och rektorer inte trodde var obligatoriska försökte de få sina budgetar i balans. Då packades många skolbibliotek ihop i skrubbar till nackdel för elevernas läsintresse och lärande. Äntligen ser det ut som om de är på väg tillbaka - tack vare det envisa informations- och lobbyarbete som Nationella Skolbiblioteksgruppen, Barnboksakademin och andra har bedrivit. Den nya skollag som nu klubbas i riksdagen innebär ju att Skolinspektionen från och med den första juli nästa år börjar kontrollera att alla elever i landets alla skolor - fristående som kommunala - har tillgång till skolbibliotek.

Målet är inte nått, men vägen dit har öppnats. Nu gäller det att kämpa för en definition av skolbibliotek som stänger avtagsvägarna mot nya bokskrubbar utan personal. Skolverkets beskrivning av skolbibliotek i sin lägesbedömning 2006 finns citerad i förarbetena till den nya lagen. Det är en utmärkt definition som vi nu måste få omsatt i handling. Citat:

Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service.

Men denna festliga och soliga dag ska jag inte tråka ut er med en lång sakframställning. Den som vill fördjupa resonemanget kan läsa min artikel i nästa nummer av Opsis Kalopsis. I stället ska jag avsluta mitt lilla tacktal med tre löparaforismer under rubrikerna hopplösa, loppsöla och losslöpa

Hopplösa

Hopplösa är de löpare som bara lunkar med utan att spjärna emot när de ser stupet närma sig. Bara om tillräckligt många av oss sätter hälarna i marken kan vi hålla hoppet uppe för vår hjord.

Loppsöla

Loppsölar gör de loppslöa löpare som aldrig vågar löshoppa som hare i täten utan jämt lägger sig i mitten av klungan utan att veta vart alla är på väg. Ju fler som vågar springa fram och dra desto bättre chans att löpa loppet i mål.

Losslöpa

Losslöper gör vi nu när vinden har vänt så vi har den i ryggen! Full fart framåt - och än en gång tack, kamrater!

Kalle Güettler 2010-05-11

Läs mer om Nationella skolbiblioteksgruppens arbete.

 


linje
© Copyright Svenska Barnboksakademin 2024 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com
Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen
Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen
Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2