Jag äger ett privat företag. Privat ägande ligger helt rätt i tiden, det har jag förstått. Visserligen växte jag upp i en tid när det gick an att tänka sig att man kunde äga saker gemensamt, men man förstod inte bättre på den tiden. Utvecklingen hade inte hunnit ikapp oss då, på 60 och 70-talen. Jag var till och med anställd i den offentliga sektorn ett tag. Den tärande sektorn. Men som tur är har ju utvecklingen hunnit ikapp även där.

Nu är det ju inget jätteföretag jag driver. Det är egentligen bara jag själv som är hela företaget. Men jag är i alla fall inte offentlig längre, utan privat, även privat. Min affärsidé är inte särskilt komplicerad: Jag köper in tomma pappersark av skaplig kvalitet, som jag fyller med krumelurer och säljer vidare, lite dyrare, till andra privata företag. Därav skapas ett mervärde som räcker till mat och TV-licens och andra nödvändigheter.

Jag hade svårare att inse det geniala i affärsidén bakom privatiseringen av den offentliga sektorn. Hur smart låter det här: Köp ett företag som erbjuder gratis förvaring och utbildning av alla barn mellan 7 och 18 år? Eller: Sälj avancerad och dyr sjukvård nästan gratis till alla som behöver den? Eller det senaste: Ta över ett företag som köper in böcker och sedan lånar ut dem gratis till vem som helst? Det låter ju som helt korkade affärsupplägg.

Men hör nu! Det geniala med dessa företag är att skattebetalarna betalar kostnaderna! Ingen risk alltså. Du behöver bara slå ihop några klasser, friställa lite personal, kanske skrota ett skolbibliotek, så har du en nätt liten vinst. Fast nu hotar Björklund att införa regler som säger att man inte får göra som man vill med sitt företag. Men hallå! Det var väl avreglering vi skulle ha? Inte fler regler.

Nej, jag tycker vi ska gå vidare på den inslagna vägen. Kungahuset verkar väldigt ineffektivt och kostsamt. Något för en duktig entreprenör att sätta tänderna i. Och när vi ändå är igång: Privatisera Riksdagen! Det måste gå att få en rejäl vinst på att rationalisera där. Ska det verkligen behövas 349 personer bara för att fatta lite beslut?

Jag slänger med ett litet förslag på hur den nya slimmade privata riksdagen skulle kunna öka vinsten rejält: Sälj reklamplats på våra sedlar! Bort med kungar och annat tjafs. Låt en hamburgerkedja sponsra hundralapparna! Jag ser det framför mig.

Du sköna nya värld. -Mmm, I´m lovin´ it!