![]() |
![]() |
![]() ![]() |
![]() |
![]() |
![]() ![]() ![]() Jujja Wieslander Ledamot 2005 - 2019 Jujja Wieslander är mest intresserad av det som växer och utvecklas. Barn, växter och relationer mellan människor samt hur det kan uttryckas i ord, bild, musik och rörelse. Helst med både humor och allvar. Jujja anser att arbetet att stödja barns språk i vid bemärkelse är en värdig livsuppgift. Efter förre maken och medförfattaren Tomas död fortsätter hon arbetet med figurerna Mamma Mu, Kråkan, Lillebror, Dagsspöket med flera. I de tre böckerna om Hjördis berättar Jujja Wieslander om sin egen barndom: Hjördis (2017), Hjördis hos farmor (2018) och Hjördis i skolan (2019). Böckerna ä illustrerade av Lotta Geffenbland och utgivna på Rabén & Sjögren. Jujja har också läst in dem som ljudböcker. Jujjas webbsida |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() Ledamöternas krönikor Vecka 44 2016 ![]() Ingen redig ko ![]() av Jujja Wieslander
Det är stunden efter vår föreställning med sånger och några enkla handdockor; Mamma Mu, Kråkan och en flicka. Barnen vill klappa och känna på dockorna. En liten kille grabbar tag i min arm, just under kodockans huvud och utbrister triumferande på sjungande blekingska:
En liten tös kommer fram och vill hälsa på flickdockan. Jag trär den över min hand och håller upp den framför henne. Det är en fin docka, vi har tillverkat den själva. Hon har blanka ögon (av nagellack) och hår av brunt mjukt garn. Flickdockan vinkar lite.
Vi har en leksakskrokodil hemma. Den är av grön plast, är cirka en decimeter lång och har en liten manick under hakan som gör att man kan öppna käften på den. Ett av barnbarnen, då i sin mest fantasirika språkliga ålder, döpte den till Krokobil. Jag samlar på dockor som kan bli "levande" på olika sätt. Kasper från Prag, i rödgrön dräkt med pinglor på sin tredelade mössa, lilla bleka Pierrot med ros i handen, fina prinsessan med silverskor och det pråliga bröllopsparet från Rajastan - alla kan bli levande med hjälp av några trådar. Till vardags hänger de livlösa från sin hylla i köket men så fort vi får barnbesök kommer de till liv och börjar dansa, promenera och prata. Den där låtsaskraften, är det inte den all kultur härstammar ur? Vi låtsas att... och så glömmer vi i att det är Lena Endre som står på scenen - hon har blivit en annan, hon gestaltar någon som är jag, som är vi alla. Ibland skulle jag önska att skrivandet var lika enkelt. Pling bara, dra i en tråd och prata lite med låtsasrösten och få det att leva. Men så lätt är det inte. Kanske ska jag byta jobb och bli dockmakare? Och få möta den där tösen igen. "Jag har klippt lugg".
|
![]() |
![]() | |
![]() © Copyright Svenska Barnboksakademin 2024 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |