En krönika skriven i Australien. Vad ska den handla om? Om alla märkvärdiga djur? Om koalan som inte har några fiender? Som sitter och drogar sig på eukalyptusblad och sover tjugo av dygnets timmar. Eller om min nya favorit wombaten. Detta grymt gulliga grävardjur som har en densitet högre än bly (enligt de bilförare som råkat köra på den). Eller om kasuaren, världen farligaste fågel? Ska krönikan handla om urprungsbefolkningens elände? Eller om hur fantastiskt trevliga och gästvänliga människorna är? Vilken god mat som produceras i Australien?

Nej, jag kan inte låta bli. Det får bli om barnböcker - det mest fantastiska som finns.

Häromdagen träffade jag nämligen Australiens bästsäljande barnboksförfattare, Andy Griffiths (kommer visst på svenska snart, grattis Sveriges ungar!) Han och hans gamla vän och illustratör Terry Denton har skrivit en succé-serie som började med boken Vår trädkoja med 13 våningar. Andy och jag sågs på ett kafé och drack cappuccino. (Melbourne har världens godaste kaffe har jag och min familj slagit fast).

Andys och Terrys böcker är en blandning av massor av knasiga bilder och lika tokig text. De handlar om de två kompisarna, som förstås heter Andy och Terry och som bor tillsammans i just en 13-våningar hög trädkoja. Varje våning har sin egen specialitet. En fontän med läsk, eller en pool med hungriga hajar, ett mach-mallows-skjutvapen, och så vidare, och så vidare.

Så underbart enkelt och lekfullt, tänkte jag när jag läste två av böckerna i serien. Fulla av humor och galenskaper och precis som när två barn leker med varandra - eller planerar och bygger sin egen koja i skogen. "Här borta har vi ingången, som vaktas av livsfarliga gorillor, här är kylskåpet fullt med läsk, här är en fallucka för alla oinbjudna gäster, och där borta kan vi hålla utkik om någon kommer." Sedan tände man ficklampan, läste serietidningar och käkade ostbågar i sitt eget slott som hade byggts av några grenar, ett par trasiga kartonger och av resten fantasi.

Någon vecka efter vårt möte gick jag och lyssnade på Andy och Terry när de föreläste på stadsbiblioteket här i Melbourne. Först hade de en fem-timmars maraton-signering innan de klev in i en fullsmockad sal där förväntningarna var mycket höga. Andy och Terry skojade och retades med publiken, och verkade njuta ohejdat av oredan. Terry ritade nidbilder av Andy och ungarna tjöt av förtjusning. Sedan bad Terry publiken hjälpa dem med nästa bok. Han berättade att trädkojan skulle byggas ut med ytterligare 13 våningar i nästa bok, men de hade inte bestämt än vad som skulle finnas där. En skog av händer räcktes upp och förslagen haglade.

Tydligen var just en av "trädkoje-böckerna" den bäst säljande boken i hela Australien förra året - och jag log i smyg. Inte en hårdkokt deckare, inte en prisvinnande roman - utan en barnbok! Ungar läser, tänkte jag. Och vi barnboksförfattare har världens bästa jobb och världens underbaraste publik!

Lyckliga hälsningar från Down Under.

Bild: Stina Wirsén.

Not: Vår trädkoja med 13 våningar kommer snart på svenska på bokförlaget Alfabeta i översättning av Katarina Kuick och Sven Fridén.

Dela