![]() |
![]() |
![]() ![]() |
![]() |
![]() |
![]() ![]() Foto: Magnus Liam Karlsson ![]() Mårten Sandén Stol nr 2 Mårten Sandén är låtskrivare och författare till böcker för barn och unga. Efter bilderboksdebuten 1995 (tillsammans med David Polfeldt) har det blivit några bilderböcker till, men desto fler kapitelböcker och ungdomsromaner. Låtskrivandet har hela tiden funnits med och genom åren lett till många resor mellan Skåne och Stockholm. Efter 40 år med Lund som bas blev det Stockholm på heltid, och Mårten bor sedan 2011 på Södermalm med hustru och två av sina fyra barn. Mårten Sandéns senaste bok är Uppdrag i Gasklockorna (Dogstars 2) (Bonnier Carlsen 2022). Mårtens sida på Barnens bibliotek Mårtens sida hos bokförlaget Rabén & Sjögren Petrinideckarnas webbplats |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() Ledamöternas krönikor Vecka 7-8 2020 ![]() Vem pratar om barnböcker? ![]() av Mårten Sandén
Vem pratar om barnböcker? Men annars då? Barnboksrecensionerna i dagspress blir - med ett fåtal lysande undantag - bara färre och kortare. TV och radio ägnar minimal tid åt litteratur för befolkningen under tjugo. De gånger barnlitteratur ens nämns är det nästan alltid barnens bristande läsförmåga eller någon snabbt uppflammande moraldebatt som är på tapeten. Allmän diskussion om barnlitteratur och dess relation till samhället och andra kulturyttringar förekommer sällan. Vad är då problemet med att det saknas ett offentligt samtal om barnböcker? Jag skulle beskriva det som att barnlitteraturen tvingas växa fram i mörker och tystnad. Ibland riktas skarpa (och snabbt övergående) ljusstrålar mot enskilda barnböcker eller upphovspersoner när de vinner ett pris, tar upp ett kontroversiellt ämne eller på annat sätt råkar utmärka sig. Ibland bryts tystnaden av en plötslig hyllningskör eller av ilskna röster, men för det mesta är det tyst. De flesta barnböcker sätts aldrig in i något sammanhang och går från författare till läsare utan att det uppmärksammas eller kommenteras överhuvudtaget. Det mest djupgående problemet handlar inte om brist på uppmärksamhet eller exponering (även om mer av det också vore välkommet). Det handlar knappt ens om brist på information, eftersom så många duktiga litteraturförmedlare på bibliotek och skolor ständigt arbetar för att barnböckerna ska nå rätt läsare. Istället handlar det om att alla kulturyttringar är beroende av att speglas i en större debatt om vilka vi är, hur vi förändras och vart vi är på väg. Om barnlitteraturen inte kan se sig själv kan den inte utvecklas. Offentlighetens tystnad om barnlitteraturen måste nog tyvärr tolkas som att den inte anses som speciellt viktig. Åtminstone inte för andra än barn. Men det antagandet är felaktigt: Allt som kan påverka människors världsbild är viktigt för hela samhället, och barnböcker är bland de första kulturyttringar vi möter. De bidrar till att forma vår allra mest grundläggande bild av världen, av varandra och av oss själva. Men lösningen på problemet är inte ännu en fragmenterad moraldebatt om barnlitteraturens påverkan på formbara sinnen. Lösningen är att se barnlitteraturen som just litteratur, en kulturform som likt alla andra kulturformer måste göras synlig så att den kan utvecklas i dialog med det samhälle där den växer fram. Vi behöver prata mer om barnböcker, för barnböcker är viktiga. De förtjänar mer än tystnad och mörker.
|
![]() |
![]() | |
![]() © Copyright Svenska Barnboksakademin 2024 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |