![]() |
![]() |
![]() ![]() |
![]() |
![]() |
![]() ![]() ![]() Jonathan Lindström Ledamot 2010-2016 Jonathan Lindström skriver och tecknar böcker om allt bortom himlen, under jorden och däremellan. Han är arkeolog och pysslar med bronsåldersmord och stenålderstempel men också astronomi, medvetandefilosofi, döden, evolutionen och månraketer. Tanken är att ta reda på allt innan chansen är över. Nyfikenhet är nyckeln. Läsaråldern är ointressant. Därför talar han hellre om familjeböcker än barnböcker. I övrigt anser han att läromedel bör uppmärksammas. Jonathan Lindströms senast utgivna bok är Stockholm : din och farmors farmors stad (Stockholmia 2013). Jonathans sida på Barnens bibliotek Jonathans sida hos bokförlaget Bonnier Carlsen![]() ![]() ![]() Stina Wirsén Stol nr 3 Stina Wirsén gör bilder till egna och andras texter. Under hela sin yrkesbana har hon växlat mellan att teckna för "vuxna", till exempel i Dagens Nyheter, och för "barn", då främst i bokform. På senare år har hon på allvar börjat fundera över skillnaden... resultatet av dessa funderingar ser man i boken JAG. Samarbetet med Carin Wirsén, hennes mamma, har resulterat i bland annat böckerna om Rut& Knut, Ahmed Anka, Leka tre, En liten skär och många små brokiga. Tillsammans med Ulf Stark har hon gjort böckerna En stjärna vid namn Ajax och Hallå där inne! Stina Wirséns senast utgivna bok är Död (Bonnier Carlsen 2016), en bok i serien Bebisbrokiga för de minsta. Stina medverkar också i Svenska Barnboksakademins antologi Bodo Bodo Filoo och 16 andra verser och berättelser (Lilla Piratförlaget 2015). Stinas sida hos Bonnier Carlsen |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() Ledamöternas krönikor Vecka 6 2016 ![]() Världen är full av sägner och sagor ![]() av Jonathan Lindström (text) och Stina Wirsén (bild) Världen är full av sägner och sagor, som under historiens gång har hittats på, spridits och ärvts. De har berättats muntligen av människor för människor. När skrivkonsten dök upp började en och annan sägen att fastna i skrift, och då kunde de redigeras ihop till långa sammanhängande historier. Odyssén är det mest kända hopkoket av snärtiga små äventyr vilka inkluderar häxor, monster, jättar och kluriga gummor och gubbar. Snorres nordiska myter är ett annat exempel. Ett mer flitigt insamlande här i Sverige av gamla sägner och berättande sånger påbörjades först från 1600-talet, då myndigheterna hoppades leta fram alla tänkbara spår av rikets storslagna förflutna. Greve Magnus Gabriel De la Gardie skickade ut sin sekreterare i Västergötland, där han besökte gumman Ingierd Gunnarsdotter. Hon sjöng inte mindre än 300 gamla visor, vilka sekreteraren tålmodigt lyssnade till och noterade! Insamlingsarbetet fortsatte ännu intensivare framförallt på 1800-talet. Trots allt flitigt samlande anar man att många muntliga berättelser inte har fångats i skrift, utan har försvunnit i glömskan. Och det måste ju ännu mer gälla de historier som berättades under forntidens tusentals år. Kanske är en del av de sent upptecknade sägnerna egentligen uråldriga, men hur ska vi veta det? Hur kan vi utesluta att sägnerna är sent påkomna och spridda, kanske med hjälp av tryckta skrifter? I någon tidigare krönika har jag nämnt exempel på att man i framförallt bronsålderns bildvärld kanske kan känna igen fragment av senare bekanta myter. Men det finns också andra sätt att ana sig till att en del historier kan vara riktigt gamla. Med hjälp av enormt stora samlingar av sägner som bearbetas statistiskt, där man ser på geografiska avstånd, språksläktskap och ekologiska miljöer har man kunnat konstatera att sägner både sprids horisontellt, från grannfolk till grannfolk, men också vertikalt, från generation till generation. Så är det exempelvis med arton olika grupper av jägare och samlare, utspridda i Arktis från Sibirien till Grönland. Några av sägnerna måste gå tusentals år tillbaka. Samma sak med en studie av sägner bland indoeuropeisktalande människor, det vill säga på olika språk från isländska, svenska, tyska, polska och slovenska till kurdiska, urdu, hindi och romani. Det visar sig att enstaka sägenmotiv kan ha traderats i minst femtusen år, som historien om smeden som gör en pakt med ett ondskefullt övernaturligt väsen för att lära sig smida extra skickligt, och sedan använder den skickligheten för att förstena väsendet. Den historien kan någon fantasifull gumma eller gubbe på den ukrainska stäppen ha hittat på när bronsgjutning ännu var en nyhet. Andra nästan lika gamla sägner bär titlar som "Pojken som stal trollets skatt" och "Djurbruden". Nu är jag väldigt glad i barnböcker, men jag kan inte sluta fascineras av att en och annan av de historier som gamla släktingar och vänner berättade en gång och som jag har fört vidare till mina och andras barn, kan ha traderats muntligen i hundratals barnbokslösa generationer. Egyptens pyramider byggdes, romarriket uppstod och föll, medeltiden och industrialismen passerade och världen förändrades. Längs med hela historiens slingrande stig har små människobarn suttit och ryst över läskigheter och äventyr, vuxit upp och berättat vidare vad de hört i ett gnistrande pärlband av sägner. Och numera ryms också en och annan barnboksjuvel bland pärlorna.
|
![]() |
![]() | |
![]() © Copyright Svenska Barnboksakademin 2024 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |