Ja, skandalen är kanske pytteliten i det stora sammanhanget, men den förtjänar ändå att nämnas i ett forum som detta. För den drabbar barn. Svårt sjuka barn.

För att ta det från början: 1988 invigdes Astrid Lindgrens barnsjukhus av Astrid själv. Hon hade donerat pengar för att barnen skulle få en fin miljö och dessutom, tillsammans med sitt förlag, skänkt böcker till ett bibliotek. Ett riktigt, med bibliotekarie. Förra året lånades 17 000 böcker här, plus filmer och ljudböcker. Det här - och andra aktiviteter som lekterapi, filmverkstad och pysselbyrå - betyder mycket för en sjuk unge som annars är hänvisad till sjukhussalen.

Svenska Dagbladet har i en rad avslöjande artiklar berättat om bygget av Nya Karolinska sjukhuset, ett veritabelt skandalprojekt med enorma förseningar och skenande kostnader. Nu är prislappen uppe i 22 miljarder, samtidigt som man tvingas ha nattstängt på systersjukhuset Huddinge på grund av resursbrist.

Hur går det med Astrid Lindgren-delen, då? Till för bara några år sedan var planen att det nya barnsjukhuset inte skulle få några bibliotekslokaler alls, berättar Svenska Dagbladet. Allt utom den lagstadgade lekterapin ansågs för dyrt. Men nu har man tänkt om. Lite grann.
"Nu har vi lyckats få fram en del lokaler för de övriga verksamheterna och även utrymme för ett gott bestånd av barn- och ungdomslitteratur", säger Charlotte Elf, chef för sjukhusets pedagogiska resurscentrum, till tidningen.

Det innebär att biblioteksytan halveras och att bara hälften av böckerna får plats i det nya sjukhuset. Inga problem för sjukhuschefen Svante Norgren. Man måste tänka nytt, vårdtiderna har blivit kortare och barnen allt sjukare.
"Då är det kanske rimligt att barnen i större utsträckning får ha sina läsplattor och bestämma själva vad de vill göra på sina rum", säger han.

Rimligt? Jenny Nilsson på Svensk biblioteksförening oroar sig för kompetensen när man inte har ett riktigt bibliotek. Och Kristina Smedeby, ordförande för Sveriges sjukhusbibliotekschefer, anser att en läsplatta aldrig kan ersätta en fysisk bok. Och att barnen ibland måste få lämna sin vårdmiljö.
"Astrid Lindgren skulle säkert vända sig i sin grav om hon visste hur hennes donation används", säger hon till Svenska Dagbladet.

Alltså: Hur har man kunnat tappa bort barnen i den här miljardrullningen? Girighet, dumhet eller bara vanligt hederligt kulturförakt? Eller är det helt enkelt så att man inte vill se dessa sjuka, små som kanske aldrig kommer att växa upp produktiva medborgare?

Skandal är det i alla fall. Stor eller liten. Välj själv.

Dela