![]() |
![]() |
![]() ![]() |
![]() |
![]() |
![]() ![]() ![]() Jujja Wieslander Ledamot 2005 - 2019 Jujja Wieslander är mest intresserad av det som växer och utvecklas. Barn, växter och relationer mellan människor samt hur det kan uttryckas i ord, bild, musik och rörelse. Helst med både humor och allvar. Jujja anser att arbetet att stödja barns språk i vid bemärkelse är en värdig livsuppgift. Efter förre maken och medförfattaren Tomas död fortsätter hon arbetet med figurerna Mamma Mu, Kråkan, Lillebror, Dagsspöket med flera. I de tre böckerna om Hjördis berättar Jujja Wieslander om sin egen barndom: Hjördis (2017), Hjördis hos farmor (2018) och Hjördis i skolan (2019). Böckerna ä illustrerade av Lotta Geffenbland och utgivna på Rabén & Sjögren. Jujja har också läst in dem som ljudböcker. Jujjas webbsida |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() Ledamöternas krönikor Vecka 41 2012 ![]() Drabbad av PBD? ![]() av Jujja Wieslander
PBD uttydes: Post-bokmässe-depression. Patienten lider av en känsla av matthet, gråhet och allmännt tungsinne.
Men käraste mannen är hemma. Mumlande eld i köksspisen. Katten hälsar välkommen med svansen mot mitt ben. Jag plockar in nya blommor från trädgården. Jättefång av obegripligt stora dahlior och överdrivet stora buketter krasse. Som flickan med svavelstickorna. De ska ju strax dö. En enda frostnatt och krassen är bara ett enda hav av äcklig slajm. De är motsats till grå. Uppfordrande flammar de med oranga, indiskt gula och blodröda blommor. Nä, känslan av grått kommer inte från hemmavardagen. Inte föredrar jag hotellsängens nybäddade lakan framför våra skrynkliga, med katten vid fötterna. Inte skulle jag vilja stanna där på mässan en endaste dag till. Fyra var mycket nog. Visst, det är härligt med alla mötena, larmet, alla bokälskarna, seminarierna, mötet med läsarna och kollegerna och festerna med förlaget. Men mässan skapar en tomhet efteråt. Kanske är det de där STORA författarna som inte så sällan har narcissistens självklara utstrålning och dragningskraft, som skapar gråhet hos mig? Som gör att jag känner mig gammal, trött och rätt dum. Aldrig att jag kan uppvisa den där intelligenta spänsten, aldrig att jag kan vara så där välformulerad och vacker. Och har jag över huvud taget nåt att säga som kan intressera andra? Eller är det de där som man verkligen beundrar för att de på riktigt är så kloka och vänliga och skriver så förbannat bra? Jag har hängt finklänningen på vädring på bron. På bänken under den står en jättekorg med tomater från växthuset och Signe Tillisch-äpplen i en hink. De doftar. Jag har mina mjukisbrallor med rätt stora knän på. Och definitivt inget läppstift. Ska gå och svara på några kontorsmail och kanske skriva en rad av intresse för omvärlden. Kanske. PDB brukar inte vara så långlivad.
|
![]() |
![]() | |
![]() © Copyright Svenska Barnboksakademin 2023 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |