Diskussionen om förlegade stereotyper i barnböcker kan knappast ha undgått någon. Åtskilliga gånger de senaste åren har nyutgåvor av klassiska verk ur den svenska (och ibland utländska) barnbokshistorien lett till våldsam debatt. Det man debatterat är hur en äldre tids fördomar och stereotyper ska hanteras i förhållande till dagens unga läsare. Ska våra barn få möta de gamla texterna i original eller ska man redigera dem? Ska det skrivas förord till nyutgåvor, eller ska man helt enkelt strunta i att ge ut vissa verk? Ska alla böcker oavsett innehåll stå väl synliga på biblioteken, eller ska en del vara sådant som man får leta sig fram till?

Det har sagts mycket klokt i debatten (och en del som varit mindre klokt) och det känns som att flera möjliga lösningar skymtar. Och det är nog tur, för det lär aldrig finnas en enda lösning som fungerar för alla situationer. Det finns dock en metod som inte nämnts så mycket, men som jag själv tror på. Om målet är en mer varierad barnboksutgivning, där så många barn som möjligt får möta positiva representationer av sig själva, kan den göra stor nytta. Jag talar om litterär klimatkompensation.

På miljöområdet finns systemet med utsläppsrätter sedan snart två decennier, och fungerar ganska dåligt. Det beror dock mest på att systemet är för fegt utformat, inte på att tanken är fel. För barnboksutgivningen skulle det kunna se ut så här: Ett förlag vill återutge en äldre barnbok som de bedömer som värdefull. Boken innehåller dock stereotyper eller åsikter som vi idag reagerar negativt på. Alla tidigare möjligheter - förord, redigering, referensplacering etc - finns naturligtvis kvar, men kan kompletteras med litterär klimatkompensation.

Rent konkret består detta i att förlaget tänker till kring utgivningen: Okej, vi vill att den här klassikern ska finnas tillgänglig även om den innehåller, säg en exotiserande bild av Amerikas urbefolkning. Finns det någonting vi kan göra för att komplettera den bilden?

Visst! Man kan leta upp en mer nyanserad berättelse om de amerikanska ursprungsfolken och ge ut den samtidigt som indianklassikern. Varför inte en samtida vardagsskildring av en helt vanlig familj där medlemmarna råkar ha Sioux-bakgrund? Om man kan tänka sig att bekosta en översättning finns det mycket att välja på. Samma sak gäller förstås berättelser från andra delar av världen, och ibland är det kanske så enkelt som att köpa in böcker från språkområden man sällan bevakar.

När det gäller våra etniska minoriteter i Sverige, eller andra grupper som inte syns så mycket i barnlitteraturen (funktionshindrade, socialt utsatta, regnbågsfamiljer med flera) kan det bli nödvändigt att skapa materialet själv. Leta lämpliga kreatörer, eller lägg en rejäl summa på en pristävling, tillämpa högsta krav på litterär kvalitet och ge ut en riktigt fin bok! Annonsera ordentligt, gärna på TV!

Litterär klimatkompensation ska inte vara att köpa sig fri. Inte heller ska det ske utifrån missriktad tolerans eller rädsla för att behöva löpa gatlopp i sociala medier. Systemet har helt enkelt många uppenbara fördelar: Bokutgivningen för barn och unga skulle bli mycket mer spännande och varierad. Istället för att, som nu, små idealistiska förlag står för i princip alla okonventionella barnböcker skulle sådana böcker bli en del av mainstream-utgivningen. Även ovanliga ämnen skulle få del av de stora barnboksförlagens kompetens och marknadsgenomslag.

Förmodligen skulle det kunna bli en god affär för förlagen också. Till en början kan klassikern bära kostnaderna för den nyskapande boken, men senare kan det mycket väl bli tvärtom. Det skulle säkert även sporra oss författare att inte fastna i de bekväma hjulspår där vi trivs så bra. Men den allra största vinsten är förstås att barn i allmänhet får en mer nyanserad bild av världen, och att de barn som själva tillhör den representerade gruppen slipper se sig själva förminskade till en karikatyr.

Så när får vi se en frivillig och bindande överenskommelse mellan Sveriges största barnboksförlag? Ett litterärt Kyotoprotokoll för mångfald, nytänkande och humanism, helt enkelt!

Dela