Texten till bilden är:

DET KOM BLOD

Titta titta
jag har ett sår
Titta titta
jag har ett sår

Det kom blod
till och med
det gjorde det

Det får du nog
sätta plåster på

Bilden är Marit Törnqvists och sången är min och Tomas Wieslanders och ingår i boken Du och jag och min lilla cykel. Marit är född i Sverige men uppväxt och bosatt i Holland med sin familj. Under lång tid lyssnade hennes barn på våra visor. Jag hade länge beundrat hennes bilder i Astrid Lindgrens böcker och hennes skapelse av Sagotåget på Junibacken i Stockholm. Vi möttes och till bådas vår glädje fick vi samarbeta om den här visboken.

Marit fick i stort sett göra urvalet av de visor hon ville illustrera och boken blev en slags bildberättelse med visorna som poesi. Marit var mellanhand till de holländska översättarna/poeterna Hans och Monique Hagen som också hade tillgång till Marits bilder. Floor Minnaert bearbetade sångerna som fick nya fina musikaliska kläder. Boken gavs ut samtidigt i Sverige och Holland där den fick namnet Jij en ik en mi rode fiets. (Raben & Sjögren och Querido/Rubinstein 2010).

Lars kostades på universitetsutbildning på inte mindre än fyra tyska universitet, blev professor i Uppsala och senare lektor och rektor på skolor i Stockholm. I jämförelse med en del kolleger var han inte så karriärmässigt framgångsrik, vilket inte heller var nödvändigt med pappas pengar i kistan och ett av pappas flottare stenhus som bostad i hörnet av Österlånggatan och Lilla Hoparegränd. Han kunde ägna tid åt att översätta flera andra böcker, och vid åtminstone ett tillfälle beställde han en hel tunna böcker från Tyskland. Detta var före kartongernas tid.

När vi har bilden och eftersom holländskan har så stort släktskap med svenskan är det inteså svårt att förstå översättningen:

BLOED UIT MIJN KNIE

met mijn fiets
viel ik op de grond
op mijn knie
heb ik nu en wond

bloed uit mijn knie
bloed op mijn schoen
daar moet je snel
een pleister op doen

pleister op mijn knie
niet op mijn schoen
op een schoen heff je toch
geen pleister te doen

I år for Marit på bokbesök till ön Aruba i Västindien som är en del av kungariket Holland. Med hjälp av biblioteket gjorde skolbarnen där en egen översättning av visan till papiamento, öns språk och nu är blev den så här:

SANGER FOI' MI RUDIA

cu mi bais
mi a cay abou
riba mi rudia
awo mi tin un herida

sanger ta sali di mi rudia
sanger a cay riba mi sapato
mester pone un pleister
lihe riba dje

un pleister riba mi rudia
no riba mi sapato
riba un sapato
bo no mester pone pleister

Och visst hänger vi med nu när vi har förstått holländskan? Jag gläder mig åt, inte bara att sången har färdats ända till Västindien utan även åt att den i de här översättningarna har fått ett humoristiskt tillägg.

På bilden ser man att flickan har fått blod på sitt knä - och blod på sin sko! Hon får plåster. På sitt knä. Men inte på sin sko. I mina öron låter det som ett kärleksfullt och tröstande skoj till det ledsna barnet.
- Men va tokigt. Inte ska väl skon ha plåster!
Kanske tar gråten slut där och flickan skrattar?