![]() |
![]() |
![]() ![]() |
![]() |
![]() |
![]() ![]() ![]() Gunilla Lundgren Foto: Malcolm Jacobson Hedersledamot Gunilla Lundgren skrev sin första bok Maritza en zigenarflicka (år 1972) i samarbete med tre romska tonårsflickor i Rinkeby. Hon har stannat i Rinkeby och är nu författare och medarbetare till sextio böcker. Många är flerspråkiga, och nitton av dem är skrivna i samarbete med romer. (Hon har även, tillsammans med Kerstin Gidfors, arbetat med skrivprojekt i Sydafrika som lett till böcker och utställningar bland annat om Nelson Mandela.) I mer än 30 år var hon ansvarig för arbetet med att Nobelpristagarna i litteratur kommer till Rinkeby bibliotek. Sedan två år tillbaka är arbetet utvidgat, nu deltar även Tensta och Annelie Drewsen är ansvarig projektledare tillsammans med Gunilla Lundgren. Gunilla Lundgren har skrivit en rad böcker och gjort många filmer om svensk natur. Våren 2016 var hon initiativtagare och delaktig i öppnandet av Barnens romska bibliotek i Rumänien. Hon är översatt till norska, danska, finska, tyska, engelska, nederländska, romska, rumänska, arabiska, och japanska. /p> Gunilla Lundgrens senaste bok är Rinkeby : världens torg i 50 år - Rinkebybor och Gunilla lundgren 1971-2021 (Dokument Press 2021).
|
![]() |
![]() |
![]() |
![]() Ledamöternas krönikor Vecka 45 2016 ![]() Nobel i Världens by ![]() av Gunilla Lundgren Tårarna rann utefter kinderna på Imre Kertesz när en kurdisk pojke berättade för honom om sin läsning av Mannen utan öde. Orhan Pamuk skrattade, slog ut med armarna och utropade: "Är jag i paradiset?" Sedan ville han bli fotograferad i luciatåget, mitt i Sankta Luciasången. Patrick Modiano sa att det här var en av de bästa dagarna i hans liv. Svetlana Aleksijevitj tackade barnen för att de öppnat sina hjärtan och tagit till sig hennes berättelser med så stort allvar. Det här har skett på biblioteket i Rinkeby. I år är det tjugoåttonde året som vi firar Nobels litteraturpristagare genom att göra ett häfte till honom/henne, ett häfte som barnen själva får presentera och överlämna till pristagaren i december.
Årets pristagare Bob Dylan är en världsberömd ikon, säger många. Först var jag både förbluffad och tveksam inför pristagaren. Bob Dylan har inte funnits med i mitt liv, och i Rinkebys? Betyder hans sånger något här? Fjortonåringarna som deltar i årets Nobelarbete har sina rötter i Palestina, Irak, Somalia, Eritrea, Gambia, Turkiet, fyra av barnen är romer med bakgrund i Ryssland, Polen och Spanien. Jag tvivlade på att deras föräldrar lyssnat till Dylan. Om jag fått välja skulle jag gett priset till Ngugi Wa Thiongo.
Nu har jag tänkt om. Att läsa och lyssna till Dylan med dagens fjortonåringar är spännande. Najib som helst lyssnar till rap tycker att Dylan rimmar bra: "Jag diggar hans texter". Sinit och Muna tycker att Masters of Wars berättar något viktigt: "De som tjänar på krig sitter bakom sina lyxiga skrivbord och de dör inte när bomberna faller. De tjänar mycket pengar och de kan skydda sig. Vi känner många som har varit med om krig, till exempel våra egna mammor och pappor, " skriver de. Gotta serve somebody visar att Dylan tycker att alla människor har samma värde, oberoende om de sover i en vräkig säng eller på gatan. "Livet måste ha en mening, det förklarar han bra", anser Felicia, Maria och Haneen. Jag kan bara hålla med. Att vi skulle ställa in vårt firande om inte Dylan kommer till oss, är inte att tänka på. Nobelfesten i Stadshuset kommer gå av stapeln med eller utan Dylan, så varför skulle vi ställa in vår fest? Två romska flickor tränar redan på sina soloinsatser. I år kommer vi överraska våra besökare med att infoga Blowing in the wind i luciatåget.
|
![]() |
![]() | ||||||
![]() © Copyright Svenska Barnboksakademin 2023 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |