Det är förstås inget konstigt att hen lanserades i just en barnbok. Vår genre har ju, till skillnad från vuxenlitteraturen, vissa krav på sig att göra sina läsare klokare och världen bättre. Ta det här med könsroller till exempel. Svenska Barnboksinstitutet gör varje år statistik som, bland annat, visar hur många flickor respektive pojkar som är huvudpersoner i svenska barn- och ungdomsböcker.

Senaste årgången (2013) visar en klar dominans för flickorna (utom i bilderböcker). Och de kvinnliga författarna är nästan dubbelt så många som de manliga.

Det känns som om en gammal ojämlikhet är borta eller möjligen ersatt av en ny.

Inga problem.

Men hur förklarar man att våra femtonåriga pojkar är sämst i Norden på att läsa - eller att mer än var femte kille inte kan läsa ordentligt när han går ut skolan?

Eller varför gapet till flickorna ökar.

Det är säkert att slå in öppna dörrar, men det må vara hänt för de här dörrarna verkar inte vara tillräckligt inslagna.

Jag tror att pojkarna försvinner som läsare till stor del för att de saknar manliga förebilder. Idrottsstjärnor och politiker tycks skämmas över att referera till några läsupplevelser (kom tillbaka, Juholt!) och det är decennier sedan en man - Stefan Mählkvist - fick sitta i tv och prata om barnböcker.

Men det värsta är att det är så ont om män i små pojkars vardag. Det är inte män som läser och sjunger och låter dem upptäcka litteraturens skatter.

Nej, barns uppväxt hanteras främst av kvinnor, från hemmet till förskolan och skolans alla stadier, ända upp till gymnasiet.

2012-2013 var 9 370 av lågstadiets lärare kvinnor, 484 män. I grundskolan totalt var proportionerna 65 885 kvinnor mot 20 481 män. Ungefär samma på fritids. Och på barnbiblioteken.

Pojkarna växer upp i en kvinnovärld och de få män som förekommer - jag har sett det många gånger genom åren - tilldelas ofta "manliga" sysslor, typ skruva i lampor och spela fotboll.

Barnens värld är lika könssegregerad som åldringarnas och det kan ingen genuspedagogik i världen väga upp.

Inga barnböcker heller.

När det gäller börsbolag föreslås kvotering för att få in kvinnor i styrelser. Detta i rättvisans och jämlikhetens namn - och för att företag naturligtvis fungerar bättre om kvinnors kompetens tas tillvara.

Så vad kan man göra för de små pojkarna?

Satsa några miljarder på läsfrämjande, på böcker och på radio- och tv-program om böcker - och på högre löner i barnomsorg och skola. Kanske kvotera här och där.

Locka män.

Visa att det är manligt att läsa. Manligt och kvinnligt. Mänskligt.

Jag tror att det vore bra för pojkarna - och inte bara för deras läsförmåga.

Bild: Eva Lindström.

Dela