Mamma läser bok.
Jag lyssnar.
Mamma läser många böcker.
Jag lyssnar.
Mamma är mamma.
Jag är barn.

Jag är lite större barn.
Jag läser bok själv.
Mamma jobbar.
Jag läser många böcker själv.
Mamma städar och diskar och skalar potatis.
Jag läser bok.
Jag sover.
Mamma läser bok själv.

Jag är barn.
Mamma är vuxen.
Jag är barn.
Mamma är barnbibliotekarie.
Mamma säger: Har du läst den här?
Jag säger: Har du läst den här?
Ofta läser vi samma böcker.
Inte samtidigt.
Men ändå.

Vi pratar om böckerna vi läst.
Mamma säger: Den här var märklig!
Jag säger: Den här var rolig!
Mamma säger: Den här är sorglig.
Jag säger: Hur kan det kännas bra att läsa om människor det är synd om?

Vi jämför, håller med, säger emot,
förundras över böckerna
som förändras när vi pratar om dem.

Vi ligger på varsin säng i samma rum.
Den ena fnissar högt åt en bok som den andra vill läsa.
Vi ligger på varsin säng i samma rum.
Den ena undrar vilka ställen som nu får den andra att fnissa högt.

Mamma säger: De där gillar inte jag. Barnen bara äter hela tiden. Och alla bovar är svartmuskiga.
Jag säger: Jag vill ha alla böckerna i serien. Alla 21.
Jag får några i julklapp. Fast inte av mamma.
Fortfarande har jag bara 5 av 21.

Jag säger: Vad läste du som barn?
Mamma säger: De här, de är nog hemskt gamla och konstiga... Men du kan ju testa.
Jag testar. Jag gråter när trädet faller över Judy som dör.
Jag vet att mamma också grät när hon var barn.

Vi är mor och dotter, mamma och barn.
Vi är läsare.

Jag är tre år, åtta år, tretton, sjutton, tjugoett år. Jag är 22, 28, 35, 43, 47.
Jag är 55 år. Mamma fyller 87 om en liten vecka eller två.
Mamma är f.d. barnbibliotekarie.
Jag är f.d. barn.

Vi läser.
Vi pratar.
Aino Trosell, Kristina Sandberg, Meg Rosoff, Shaun Tan, Hans Fallada, Negra Efendić, George Orwell, Eva Lindström.
Det eviga boksamtalet fortgår.

Dela