![]() |
![]() |
![]() ![]() |
![]() |
![]() |
![]() ![]() Foto: Cato Lein ![]() Christina Björk Hedersledamot Christina Björk var redaktör för barnsidan Barnens Nyheter i Dagens Nyheter 1975-1980. Hon har arbetat med barnprogram på TV och gjort flera filmer för barn och vuxna. Ända sedan debuten 1974 har Christina Björk skildrat verkligheten genom nyfikna barns ögon. Hennes böcker förenar fakta med fantasi på ett helt eget, lekfullt sätt. Christina Björk var ledamot i Svenska Barnboksakademin 1989-1999 och dess ordförande under flera år. Christina Björks senaste bok är Riddare och drakar med illustrationer av Eva Eriksson, Rabén & Sjögren 2013 Christina Björks sida hos bokförlaget Rabén & Sjögren Linnea i målarens trädgård
![]() ![]() Gunilla Lundgren Foto: Malcolm Jacobson Hedersledamot Gunilla Lundgren skrev sin första bok Maritza en zigenarflicka (år 1972) i samarbete med tre romska tonårsflickor i Rinkeby. Hon har stannat i Rinkeby och är nu författare och medarbetare till sextio böcker. Många är flerspråkiga, och nitton av dem är skrivna i samarbete med romer. (Hon har även, tillsammans med Kerstin Gidfors, arbetat med skrivprojekt i Sydafrika som lett till böcker och utställningar bland annat om Nelson Mandela.) I mer än 30 år var hon ansvarig för arbetet med att Nobelpristagarna i litteratur kommer till Rinkeby bibliotek. Sedan två år tillbaka är arbetet utvidgat, nu deltar även Tensta och Annelie Drewsen är ansvarig projektledare tillsammans med Gunilla Lundgren. Gunilla Lundgren har skrivit en rad böcker och gjort många filmer om svensk natur. Våren 2016 var hon initiativtagare och delaktig i öppnandet av Barnens romska bibliotek i Rumänien. Hon är översatt till norska, danska, finska, tyska, engelska, nederländska, romska, rumänska, arabiska, och japanska. /p> Gunilla Lundgrens senaste bok är Rinkeby : världens torg i 50 år - Rinkebybor och Gunilla lundgren 1971-2021 (Dokument Press 2021).
|
![]() |
![]() |
![]() |
![]() Ledamöternas krönikor Vecka 24-26 2019 ![]() Värna demokratins skattkammare - rädda biblioteken! ![]() av Kajsa Andersson, Lena Bergman, Christina Björk, Eva Gunnarskog, Gunilla Lundgren, Marianne Melin Åström, Charlotte Skawonius och Åsa Örnberg (alla med mångårig yrkeserfarenhet inom kultur, vård och omsorg) Denna artikel är tidigare publicerad i Dagens ETC 2019-06-04
Hur räknar kulturborgarrådet Jonas Naddebo? Stockholms ekonomi är inte alls på fallrepet. Vi har kollat stadens budget för 2018. Biblioteken är inga svarta hål.
Söndagen den 12 maj demonstrerade hundratals stockholmare på Sergels torg mot nedskärningarna i Stockholms stadsbiblioteks budget. Synd att stadens nya kulturborgarråd, centerpartisten Jonas Naddebo, inte var på plats. Då hade han fått veta vilken betydelse våra folkbibliotek har för demokrati, jämlikhet och integration i Stockholms stad. Starkt oroade och upprörda hade vi tidigare skrivit brev till honom. Folkbiblioteken är idag en av de få samhälleliga institutioner som är öppna för alla, där vi gratis får gå in, läsa och låna utan att köpa något. Vi påpekade att biblioteken spelar en avgörande roll i barns och vuxnas liv. Här ett par exempel: Alla barn i Stockholms förskoleklasser har fått komma till sitt lokala bibliotek och bekanta sig med det, fått ett eget lånekort och en bok. För många barn har det varit deras första alldeles egna bok. Och alla fjärdeklassare har inbjudits till boksamtal. På så vis har barn med föräldrar som inte kan svenska eller kanske inte ens kan läsa fått tillgång till litteraturen. Biblioteken blir allt viktigare i ett samhälle där starka krafter förstärker ojämlikheten mellan stadens olika delar. Där är folkbiblioteket hjärtat och centrum för möten mellan människor och olika kulturer. Biblioteken har även fått i uppdrag att hjälpa medborgarna att hitta en väg in i samhället och dess myndigheter. I vårt brev påpekade vi också att de föreslagna nedskärningarna i bibliotekens budget utgör en mycket liten del av stadens samlade budget, men att de kan få stora följder. Vi fick svar genom Jonas Naddebos biträdande borgarrådssekreterare Alice Vestlin. Hon skriver att staden tvingats till en omställning av biblioteken för att stoppa skenande kostnadsökningar, och att den förra majoriteten ständigt fick skjuta till mer pengar, pengar som aldrig nådde bibliotekens besökare utan fick täppa till kostnadshål som ignorerats. Alice Vestlin skriver vidare att det finns allvarliga orosmoln kring stadens höga skuldsättning, nettokostnader och sjunkande solidaritet (vi tror att hon kanske menar "soliditet" snarare än "solidaritet"). Men vi ser i den samlade bedömningen av stadens årsredovisning att den uppfyller kraven för en god ekonomisk hushållning under 2018. Nämnderna har generellt god budgethållning och redovisar ett samlat överskott på 375 miljoner kronor, varav kulturnämnden står för en miljon. Så vitt vi förstår, efter att ha gått igenom stadens årsredovisning och budgetuppföljning från 2018, så tillförde den förra majoriteten förvisso mer pengar för att bredda bibliotekens verksamheter. Vilket också ledde till fler besökare. Ett nytt bibliotek öppnades i Östberga. Så argumenten för nedskärningarna håller inte. Men den politiska viljan verkar saknas, viljan att värna biblioteken med sitt viktiga grundläggande demokratiska uppdrag. Tala om sjunkande solidaritet... Vi är inte främmande för att verksamheter måste kunna förändras och utvecklas efter nya behov. Men vi tycker det är märkligt att starta en omorganisation med kraftiga nedskärningar i ett läge där staden växer och behoven därmed ökar. I stället för en kreativ process med personalen har man nu skapat stress och oro. Bibliotekens höga hyror borde bekämpas på annat sätt. Och när vi läser Leonidas Aretakis intervju med Jonas Naddebo (DN 9 maj) blir vi än mer oroade. Där säger han att kulturen ska "bredda sin finansiering, det vill säga samarbeta med näringslivet." Är det bibliotekens privatisering han siktar mot? "Mer kommers i kulturen" är en annan målsättning han uttalar där. Liksom att från Jonas Naddebos tidigare jobb på Skanska vet han "vilka värden vinstdrivande aktörer lägger vikt vid". Till sist citerar vi Leonidas Aretakis DN-kommentar (29 april): "Biblioteken är demokratins bultande hjärta och har starkt folkligt stöd. Platserna blir allt färre där vi inte främst är kunder utan medborgare."
Några av följderna av Stockholm stadsbiblioteks nya budget:
|
![]() |
![]() | |
![]() © Copyright Svenska Barnboksakademin 2024 E-post: info(snabel-a)barnboksakademin.com Besöksadress: Skärholmens bibliotek, Bredholmsgatan 4, 127 48 Skärholmen Postadress: Skärholmens bibliotek, Lillholmsgången 2, 127 48 Skärholmen Tel: 08-508 305 70 (Skärholmens bibliotek). Pg: 66014-2 |